Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 P. G. WISTBAND.
äga - hon var då endast 23 år gammal - och huru en sådan lyx
kunde stå sig gentemot tidens öfverflödsförordningar. Arfgods kunde det
icke vara, ty modern dog ej förr än 1765 och svärmodern först 1779.
Härmed må vara huru som hälst; tydligt är, att prostinnan i
likhet med sin tid skattade åt den lilla fåfängan att hafva väggarna
fullhängda med klädplagg, som med tiden kunde komma barnen till
godo. Modernas växlingar voro då ej så täta och genomgripande
som vår tids. Det gick mycket väl an för en dotter att bära mors
och mormors kläder utan vidare omstufning.
Belysande är i detta sammanhang ett slags testamente, som fru
Ulrika upprättade 1763, och genom hvilket hon bestämmer, att
hennes då 7-åriga dotter Stina Lisa skulle, om modern nu doge, ärfva
hennes kläder och grannlåt, men att intet af värde fick ändras åt
eller slitas af henne, »mädan hon är litin», utan skulle allt, som var
»köpt, gömas tils hon wäxer uti dät>. Liknande testamentariska
förordnanden gjorde prostinnan åtminstone under åren 1763, 1765
och 1769 med ett tillägg: »om jag nu dör i detta tillstundande» eller
dylikt. För att lämna en förklaring till hennes på så vis iittalade
oro må nämnas, att hon under de anförda åren kort efter
testamentenas dagteckning blef mor åt respektive en dotter och två söner.
I sammanhang med dräktuppgifterna omtalas allt emellanåt
skräddarlöner. Som bekant utfördes under äldre tid allt
skrädderiarbete så väl för män som kvinnor af manliga yrkesidkare, som på
landsbygden voro privilegierade och kallades sockenskräddare. I Skirö
fanns ingen klädsömmerska före 1846, då näringsfriheten infördes.
För åren 1760, 1763, 1764, 1767-71, 1774, 1787 och 1789 lämnas
uppgift på väfnader, som »tillstälts» för linneförrådet och till kläder;
vidare komma långa förteckningar öfver den »bosdel», hemföl j d, af
kläder och smycken, husgeråd af allahanda slag och ämne, linne och
sängkläder - möblerna äro anmärkningsvärdt torftigt företrädda
och fåtaliga - och »krettur», hvilken döttrarna fingo, när de som
välbeställda fruar lämnade föräldrahemmet; så följa förteckningar
på arfgods, som prostinnan fått bland andra efter sin svärmoder,
samt slutligen redogörelse för huru två söner utrustades med kläder
och annat, då de reste till Uppsala akademi, huru mycket penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
