Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÖPTAGNING, 101
Löftagning.
Bilder och anteckningar från Jösse och Fryksdals härader,
Värmland.
Af
N. Keyland.
Ännu för 20, 30 år sedan höllo sig de förmögnare bönder, som
ägde t. ex. 2 hästar och 8 ä 10 kor, med en talrik fårahjord, 30
till 50 stycken. Fåren utfodrades till en stor del med löf. På
den tiden kom alltså löftagningen som en betydande andtimma,
hvilken räckte många dagar. Lövtainga, lövkvestinga, lövanna, som
andtimmen omväxlande kallas, inföll vanligen omedelbart efter .
slåtter n mot slutet af juli eller i början af augusti. Det kunde
likväl hända, att den började tidigare. För viktigare göromål, som
ej tålde uppskof, måste den afbrytas, för att sedan upptagas vid
lämpligt tillfälle. På det sättet drog det ibland långt ut på
sensommaren, innan förrådet blef tillräckligt.
Löfvet får ej tas medan det ännu är för ungt och kådigt, ty
då krymper det ihop vid torkningen, så att ej mycket blir kvar.
När det åter är för gammalt, kännes det segt och skinnaktigt, det
är då föga smakligt för djuren och anses sämre som foder. Det
bör följaktligen helst tas under den så kallade lövtia.
Området, där löftagningen försiggår, kallas lövtage. Till löftag
utväljes understundom en större löfskog, där den ena stora björken
efter den andra fälles och kvistas. Stammarna rensas sedan på
hösten från grenar, af huggas i längder och uppstaplas i högar, fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
