Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
N. KEYLAND.
lagom stor kärfve, tas den upp och ombindes med en kvist, fig. 5.
Ofta lagar man till flera högar, innan man skrider till bindning,
detta för att undvika oupphörliga afbrott i arbetet. En rask
löf-tagare kan kvista flera hundra tjärv om dagen.
Somliga beräknade ända till 300 kärfvar per får, andra åter
endast 100.
\ c
Fig. 5. Lövtjärv Fig. 6. Hemhässja af pinnstolpar och stänger.
(torkadt). Modernare anordning. Nedersta mellanrummet fylldt med löf.
Det löf, som kvistas på inägorna, framforslas numera i färskt
tillstånd till foderladan, hvari det instufvas, sedan det någon tid
hässjtorkats på ladubacken. Hässjorna uppföras af vanligt
hö-hässjvirke, pinnstolpar och barkade stänger. För att löfvet skall
ligga stadigare, brukar man lägga två stänger bredvid hvarandra.
Löfvet placeras horisontalt, kärfve bredvid kärfve; se fig 6, där det
understa lagret föreställes vara Inlagdt. Vid löftag i aflägsna
skogen, där man ej har tillgång på hässjvirke, uppför man resningar
af den typ, som fig. 7 föreställer. Löfvet lägges i dessa på samma
sätt som i föregående.
o
A inägorna forslar man löfvet fram till ladubacken ofta på
släde, ehuru man gärna tar en börda på ryggen, då man ändå skall
vägen fram. I skogstrakter bar man alltid fram löfvet till den
plats det skulle. Man hade där, helst’inom något löfrikt område,
ofta en s. k. löflada, fig. 8 ff., som var afsedd endast till förvaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
