Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTNÄRLIGA BOKBAND I NORDISKA MUSEET. 133
bindare JACQUES MOREL \ hvilken här synes hafva infört bruket af
de vackra punkterade stämplarna, men något större inflytande
tyckes han dock icke hafva haft, och många af de i hufvudstaden
verksamma bokbindarne voro ju af tysk härkomst, såsom de kända
bokbindarsläkterna Hornbein, Reusner, Schneidler, Statlander och
Stangenberg. Först mot midten af 1700-talet finna vi tydligare
spår af den franska smakens insteg, och nu framträda flera
bokbindare af rang, af hvilka den förnämste är Kristoffer Schneidler,
mästare 1746, död 1787. 2
De bästa franska 1700-talsbanden utfördes af de berömda
bok-bindarfamiljerna PADELOUP och DEROME, och den stil, som under
denna epok i elegans och smakfullhet tog priset, är otvifvelaktigt
den s. k. spetsmönsterstilen. Enligt denna pryddes pärmen af en bred
guldpressad bård, som sammansättes af ett flertal olikformade
små-stämplar, bestående af stiliserade blad, blommor och frukter,
punkter o. s. v. Denna bård, som vanligen höjde sig inåt i hörnen och å
sidornas midt, erinrar om en virkad eller knypplad spets, däraf
namnet. Nordiska Museet äger ett vackert prof å ett i nämnda stil
utfördt franskt band, fig. 3, en liten läcker pjäs i röd marokäng med
guldpressningar. Den inbundna bokens titel är: Coférences familieres
sur les dispositions necessaires pour recevoir avec fruit le sacrement
de pénitence par le E. P. de la Borde, tryckt i Paris 1757, 12:o.
. .
Äfven i Sverige sökte man efterlikna spetsmönstren, men nådde
aldrig upp till de franska mästarnas nivå.
Gifvetvis framträdde nu äfven band med rena rokokomotiv, och
vi se här, fig. 4, ett ståtligt prof på band i denna stil, utfördt i
röd marokäng med guldpressningar. Det är pärmen till
sköldebref-vet för adliga släkten Noringer; den adlade var prästen Carl Norings
1 Enligt Kungl, räntekammarens räkenskap för november 1649 erhöll han i
afräk-ning 100 dal. s:mt. Morel var i Stockholm verksam till sin död 1680. Harald
Wieselgren, Drottning Kristinas bibliotek och bibliotekarier, Vitterh.-akadis handl. 33 (1901),
sid. 18 not l, citerar >K. Räknekammarens» räkenskap 1649, enligt hvilken >Jacques
Moret» fått nämnda afräkning. Skall vara K. Räntekammaren och Jacques Morel.
Visserligen stafvas i själfva räkenskapen namnet Horet, men enligt det ännu behållna
kvittot af bokbindaren själf har han skrifvit sitt namn Morel.
2 Joh. Rudbeck, Kristoffer Schneidler, Samfundet S:t Eriks årsbok 1910, sid.
89-103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
