Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTENA I GÖTEBORG 15 - 18 JUNI 1911. 179
och lämnade därvid i ett kort föredrag en öfverblick af konstförhållandena
i Göteborg under de sist förflutna 50 åren.
På eftermiddagen kl. 6 samlades mötesdeltagarna jämte deras värdar,
medlemmar af Konstföreningen och Gnistan med damer, till en utfärd med
ångbåt genom Götaälfs utlopp till Nya Älfsborg. Under den vackra färden
gaf hr Grill på den ena af båtarna en orienterande skildring öfver hvad som
århundradena igenom händt kring denna älfmynning.
Talaren började med att framhålla, att ingen svensk stad i sin ungdom
fört en så ambulerande tillvaro som Göteborg. Ursprungligen anlades
staden uppe vid Gamla Lödöse, halfvägs mellan det nuvarande Göteborg och
Trollhättan, Men när norrmännen anlade Bohus fästning och utkräfde dyr
tull, ända till 50 procent af lastvärdet af passerande köpmansskutor, flyttades
staden ned till Nya Lödöse - den nuvarande Gamlcstaden.
Karl IX fann emellertid, att staden borde ligga ännu längre ut åt
mynningen af älfven, och så byggdes den upp på Hisingen å nuvarande
Pölsebo-området midt för Gamla Älfsborg, hvars ruiner nu äro öfverbyggda af
Carnegieska brukets anläggningar. Danskarna eröfrade emellertid Gamla Älfsborg
år 1612 och brände den unga staden på Hisingen. I fredsslutet bestämdes,
att svenskarna skulle i lösen erlägga en miljon daler silfvermynt. Utkräfvandet
af skatten för täckande af denna lösepenning tog åtskilliga år, men då
densamma ändtligen var crlagd, och Gustaf II Adolf åter kunde rida in i
fästningen år 1619, tog han genast i tu med stadens återupprättande, och så
grundlades Göteborg på sin nuvarande plats efter plan utarbetad af Adler
Salvius. Den nya stadens betydelse medförde uppförandet af ansenliga
fästningsverk omkring densamma. Den gamla fästningen Älfsborg ansågs
emellertid snart nog ligga för långt upp i älfven, och 1646 börjades uppförandet
af Nya Älfsborg på ett par holmar ute i fjorden. Byggandet utfördes enligt
plan af generalkvartermästaren J. Waernschiöld och efter honom fullföljdes
befästningsarbetena af Erik Dahlberg.
Den nya fästningen, som för sin tid var en stark dylik, fick snart
tillfälle att visa, hvad den dugde till.
De allvarsammaste angreppen skedde 1717 och 1719, då Tordensldold
sökte betvinga fästningen för att kunna intränga till Göteborg.
Bombarde-mentet af fästningen, som skedde från batterier å Aspholrnen, ledde dock
icke till något resultat, ehuru det medförde förluster för besättningen å
fästningen. Fästningskommendanten öfverste Lillies tappra försvar i förening
med försvarsåtgärderna på fasta landet nödgade slutligen Tordenskiold att
uppgifva angreppet och gå tillbaka norrut, sedan försöket att framtränga
utanför fästningen genom älfmynningen äfven afslagits. Å båda sidorna af
älfmynningen lågo nämligen äfven befästningar, af hvilka lämningar ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
