Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN FRÄN MINA VANDRINGSÅR. 219
35. De togo hår af Signilds hår
och bundo om hans händer,
förr ville han för henne dö,
än han dem sliter sönder.
36. »Hören i mig stolt Signild liten,
I låten mig god kärlek finna,
när I fån se min kappa hänga,
I låten Er i buren brinna.»
37. De togo Hagborg konungens son
och ledde honom ut ur by,
då fick han se de galgaträ,
de voio alla ny.
38. »I hängen upp min kappa,
hon är af skarlakan röd;
de fruar och jungfrur må det se
och ömka sig öfver min död.»
39. Det var stolt Signild liten,
när hon såg kappan hänga,
hon tände eld på buren sin
och lät sig inne bränna.
40. Det var Hagborg kungens son,
han talte ett ord med skäl:
»Nu är stolt Signild innebränd,
som mig har mycket kär.»
41. Det var den gamle Sigar kung,
när han såg buren brinna:
»I hjälpen Hagborg neder,
l hjälpen ut stolt Signild.»
42. »Hade jag tillförne visst,
att deras kärlek var så stark,
ej Hagborg skulle hängt i dag
för hundratusen mark.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
