Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MINNEN PKlN MINA VANDRINGSÅR. 223
14. Sven Svan.
Sven Svan uti skogen en vallgosse gick,
där möter han sig trollen så vreda.
»Kom svara mig på gåtor, som jag nu gifver fram!
Kan du på mina gåtor intet svara,
skall jag ditt lif slätt intet spara.»
Och trollen de bo uti bärgen.
Sven Svan han svarar, så rädder blef han:
»Jag är en olärder vallherdeman,
men låten mig de gåtor få höra,
vill Gud, så skall jag eder väl svara.»
Och trollen de bo Uti bärgen.
»Och hvad är rundare än som ett hjul,
och hvar hålla de den fagraste jul,
och hvad är hvitare än svanan,
och hvad dundrar högare än tranan?»
Och trollen de bo uti bärgen.
»Jo, solen är rundare än som ett hjul,
och i himmelen där hålla de den fagraste jul,
och änglarna ä’ hvitare än svanan,
och go’far* dundrar högare än tranan.»
Och trollen de bo uti bärgen.
»Hvad uppfyller den djupaste dal,
och hvad kläder bäst uti konungens säl,
och hvem bygger broen som bredast,
och hvad gör människan som ledast?»
Och trollen de bo uti bärgen.
»Jo, snöen uppfyller den djupaste dal,
och solen kläder bäst uti konungens sal,
och isen bygger broen som bredast,
och svnden 2ör människan som ledast.»
i/ O
Och trollen de bo uti bärgen.
Go’far. åskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
