Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 AXEL L. ROMDAHL.
I samband med vårt iakttagande af rustikpartien å Stockholms
slott kunna vi lämpligen dröja något litet vid familjen Pahrs
rustikarkitektur i det hela och fråga oss efter dess fränder. Hahr1
påpekar befintligheten af rustik i Schlesiens renässans - dock ej i
familjen Pahrs byggnader - och hänvisar bland annat genom en
afbildning till Italien såsom ursprungslandet. Väl är detta på sitt
vis riktigt, men är Italien verkligen den närmaste förebilden för
rustikbehandlingen i Gtistrow, Uppsala och Stockholm?
De norditalienska fasadernas i stort sedt hela och obrutna
rustikmurar äro dock föga befryndade med den lifliga rustiken i
G-us-trow, hvilken i totalhållning och detaljbildning påtagligt
öfverensstämmer med fransk 1500-talsarkitektur. Man jämföre blott några
bilder i H. de Greymuller, Les Du Cerceaus, Paris 1887, fig. 43, 100r
133 o. s. v. Men ej blott rustikbehandlingen, äfven andra drag
hänvisa på ett inflytande från Frankrike: den regelbundna planen
med paviljonger eller torn i hörnen, de branta taken och höga
skorstenarna. Hahr: »I de branta takfallen med de många skorstenarna
ha de tyska konsthistorici velat se franska inflytelser, men en
direkt förbindelse ar ej alls nödvändig att antaga.»2 Visserligen icke,
därest likheten bara låge i takfall och skorstenar. Men om bland
de tyska forskarne äfven afses Wilhelm Ltibke, så bör det nämnas,
att denne utmärkte kännare af sitt lands arkitektur3 ej blott talar
om den franska arten i de nämnda detaljerna utan i formerna öfver
hufvud. Ett bortseende från sammanhanget mellan Gtistrow,
Uppsala och den franska renässansen försvårar ett riktigt bedömande
af den arkitektoniska smaken i Johan Hirs Sverige och de faktorer,
som inverkat på denna.4
Frankrike var ju den verkliga centralhärden för renässansen
norr om alperna, och dess ledande konstnärer utöfvade ett afsevärdt
inflytande långt utom det egna landets gränser, särskildt genom de
1 I Arkitektfamiljen Pahr sid. 78.
2 Arkitektfamilj en Pahr sid. 77.
3 S. 737 i Gesehichte der deutsehen Renaissance, Stuttgart 1872.
4 Sedan denna uppsats redan trycklagts, erhöll jag genom docenten Aug. Hahr
kännedom om att professor Albrecht Haupt i en recension af Hahrs »Die
Architekt-familje Pahr» i Zeitschrift fiir Greschichte der Architektur 1910 h. 3. samt i privatbref
framhållit den franska karaktären i Pahrarnes konst och i Kalmarportalerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
