Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 SMÄRRE MEDDELANDEN.
med handskiära och axens updragande i handen, axens aflmggande,
halmens hopbindande i tienlige kerfvar och sedan jemkande i
storändan med bilan. Till rörtak bindas kärfvarne ej tiöckre än högst
l quarters tiocklek.
Vid fotens bindande, märckes ät den mot et bräde bör läggas
til ät få den jemn, och första h värf vet får ej läggas straxt så tiockt,
som foten bör blifva, utan i första h värf v et lägges allenast ordinairt
och bindes vid det närmaste läktet. Andra hvarfvet åter går ända
utföre emot fotbrädet, men bindes först til i andra läktet, hvarföre
rören eller halmen i det hvarfvet bör vara väl redig lång och
utsökt.
Somlige binda det med vidior, men har den olägenheten, ät en
person skal stå innanföre och fästa vidian. När man giör noga
calculation, skal den omkostnaden komma lika så dyr.
Med hyssing märckes, ät man bör låta den förut väl sträckas
ut ät tagna: ty annars måste man sedan hafva det omaket, ät med
kilar sträcka till snörena.
Et sådant halmtak när det är väl bundit och lagdt, kan härda
ut hela hundrade åren, undantagandes ät stången och den förste
kroppåshalmen kan behöfva utbytning.
Taket på Säby ladugård har en resning af 49 a 50 grader, eller
på 19 alnars bredd en högd af 10 alnar.
C. M. Stenbock.
Ny fajansfabrikssignatur?
Från Örby kyrka har under sommaren 1911 deponerats i Borås
Museum, som tillhör de sju häradernas kulturhistoriska förening,
den ljusstake närstående bild visar. Till sin form liknar den
närmast de ljusstakar af malm eller drifven mässing, som ofta
förekomma under 1600-talet och som lefva kvar långt in på 1700-talet.
Utom såsom här i fajans har denna stakform någon gång imiterats
i trä. Därpå kan man finna prof i Nordiska Museets
allmogeafdel-ning. I metall är pipan dock smalare, elegantare; det beror väl på
formens öfverflyttning i ett annat material, att pipan på staken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
