Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PER GUSTAF WISTRAND. 123
en den samvetsgranna plikttrohetens och det segt ihärdiga, tysta
arbetets man. Såsom ett resultat däraf efterlämnar han en särdeles
sorgfälligt utarbetad lappkatalog öfver större delen af museets
samling af svenska allmogeföremål. Att fullfölja detta arbete synes
hafva varit det, som under senaste tid låg honom mest om hjärtat.
Hans författarskap inriktade sig framför allt på utredning af
våra folkdräkter, och det är på detta område han åstadkommit sitt
mest betydande litterära verk, det genom Nordiska Museet utgifna
arbetet »Svenska folkdräkter» (Stockholm 1907), hvilket i såväl text
som bild är det utan jämförelse främsta i sitt slag. Såsom den
förnämste kännaren på detta område anlitades han ock flitigt såsom
rådgifvare från när och fjärran, och hans beredvilliga tillmötesgående
svek härvid aldrig. Men hans intresse sträckte sig, såsom den
bifogade öfversikten öfver hans författarskap bäst visar, i allmänhet
till allt som rör vår allmoge. Ett viktigt arbete för vår allmoges
kulturhistoria, hvilket visserligen saknar Wistrands namn på
titelbladet, bör dock här icke förgätas, nämligen »Byskomakaren Jonas
Stolts minnen från 1820-talet», hvartill Wistrand år 1880 upptäckte
och förvärfvade manuskriptet, och som omsider 1892 utgafs på svenska.
Den danska kulturhistorikern U. Mejborg hade redan ett par år förut
utgifvit denna skrift på danska.
Utom med folkkännedom sysslade "Wistrand gärna med
skrå-och handtverkshistoria och med måhända ännu större förkärlek med
genealogiska och biografiska studier. Såsom en frukt af denna sist
antydda sida af hans forskningsverksamhet föreligger matrikelarbetet
»Smålands nation i Uppsala, biografiska och genealogiska
anteckningar», hvaraf del I (Uppsala 1894) uteslutande har Wistrand till
författare.
Af våra landskap åtnjöt för öfrigt hans födelseprovins Småland
alltid starkt Wistrands förkärlek. Vid hans bår yttrades af
museets styresman de orden, att få torde så som den aflidne hafva
ägnat sin kärlek och sin omsorg åt sin moder, men i jämnbredd med
denna kärlek stod hans kärlek till fosterlandet. Man skulle utan
att konstruera kunna säga, att såsom en förbindande mellanled mellan
kärleken till modern och kärleken till fosterlandet stod för Wistrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
