Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés lapska trolltrumma. 2. Af Edgar Reuterskiöld och K. B. Wiklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hellen
[1] nicht unähnlichen Geheul in einer Art von ecstasi zur Erde,
Nachdem nun der Ring, auf diesen oder ienen Flecken zu liegen
komt, nachdem ist, ihrer Meinung nach, die Jagd entweder
glücklich oder unglücklich.»
Om skildringen är riktig däri, att Linné begagnade tvänne
trumpinnar till sin trumma, skulle detta visa, att han icke varit
fullt inne i den rätta metoden att använda den. Men om han också
endast i förbigående talar om dessa trummor i dagboken för sin
lappska resa (s. 127), kan man dock knappast tro, att han icke känt
till bruket af en speciell hammare till trummorna, hvilken
noggrannt beskrifvits och afbildats i t. ex. Schefferi vida spridda arbete
om Lappland och lapparna. Det må i detta sammanhang påpekas,
att den hammare och den visare, som i Trocadéromuseet hänga
tillsammans med trumman, icke äro de ursprungliga. Man har
tydligen, då man från Riksmuseet i Stockholm år 1883 »bytte» trumman
till Paris, för att få den fullständig tagit i högen bland de
hammare och visare, som funnos. Icke heller i den Thunbergska
förteckningen (se nedan) finnes någon hammare eller visare upptagen.
Linné-trummans öden mellan år 1735 och den tid, då den dyker
upp i Uppsala Universitets ägo (Fataburen 1910, s. 16), ha fått ny
belysning genom fortsatta arkivforskningar. Till universitetet har
den med all säkerhet kommit tillsammans med Thunbergs samlingar
år 1832, enär man i en handskrifven förteckning öfver dessa
samlingar (Uppsala Universitetsbibl. U. 65 ad) vid orden »en lapptrumma»
finner med blyerts tillagdt ordet »bräckt»; tillägget har gjorts vid
en inventering efter Thunbergs år 1828 timade död. Denna
anteckning visar nu, att det just är Linné-trumman det är frågan om,
enär dennas botten är bräckt, men icke bottnen på den andra
trumma, som universitetet ägde och år 1874 skänkte till K.
Vetenskapsakademien. Om Thunbergs förhållande till Linnés
kvarlåtenskap se Fries’ Linnébiografi II, s. 424 ff. Det är väl troligt, att
Thunberg på något sätt fått trumman från Linné och att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
