- Project Runeberg -  Fataburen / 1912 /
170

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? Af Arvid Lindhagen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut?

Af
Arvid Lindhagen.

De nordiska ländernas almanackor hafva för närvarande (1912)
namnet Knut förlagdt till olika dag%ar i januari, Sveriges och
Finlands till den 13:de, Danmarks och Islands till den 7:de; Norges
saknar namnlängd. Medan den 7 januari i den svenska och finska
almanackan heter August, heter den i den danska Knud Hertug; i
den isländska bär den utom namnet Knutur hertogi äfven
beteckningen Eldbjargarmessa. Den 13 januari däremot, som i den svenska
och finska almanackan heter Knut, bär i den danska tvä namn: Marie
och Hilarius; i den isländska bär den utom namnen Maria och
Hila-rius äfven beteckningen Geisladagur.

Hvad namnet Knut angår, så lider det intet tvifvel, att det
ursprungligen tillhört den 7 januari; på den dagen år 1131 mördades
nämligen Knut Lavard, som sedermera blef Själlands skyddshelgon,
och till minne häraf fick dagen hans namn. I den hos O. Worm,
Fasti danici, tryckta forngutniska runkalendern af 1328 står vid den
7 januari Kanutus, vid den 13:de Atundi daJir. Däremot har det
kalendarium för Uppsala ärkestift från år 1344, som är aftryckt i
Svenskt Diplomatarium, band 2, icke namnet Knut på någondera af
dessa dagar; den 7 är betecknad som clauis septuagesime, den 13:de
som Octaua epyphanie d:ni, motsvarande det nyssnämnda atundi
dahr.

För tiden omkring år 1500 har man de nordiska kyrkornas
helgonlängder bekvämt tillgängliga i Grotefends Zeitrechnung des deutschen
Mittelalters und der Neuzeit (Bd. 2, Abth. l, Hannover 1892). Efter
dem är följande sammanställning gjord; den tycks ge vid handen,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:45:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1912/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free