Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 GERDA CEDERBLOM.
åt man antingen med tallriken i knät eller vid ett litet rundt bord
af den typ, som ännu ofta anträffas i bondehemmen och vanligen
benämnes mattafla och hopfälld äfven gör tjänst som stol.
o
A taflor från såväl medeltiden som 1500- och 1600-talet kan man
iakttaga, huru furstar intaga sina måltider vid särskilda bord. Det
var ej tillbörligt, att de, åtminstone vid högtidliga tillfällen, åto
tillsammans med underordnade. Sålunda kunde kejsar Ferdinand II vid
sin kröningsmåltid år 1619 ej äta vid samma bord som kurfurstarna,
och dessa kunde ej heller äta gemensamt, utan måste hvar och en
ha sitt särskilda bord, fig. 2. Bilden af en festmåltid vid Ludvig
XIILs hof efter en högtidlig utdelning af riddarslag i Fontainebleau
år 1633 framställer likaledes konungen sittande allena vid sitt bord,
omgifven af en skara uppvaktande adelsmän, fig. 3. Och från svenska
hofvet är kändt, huru drottning Kristina och Maria Eleonora vid den
förras kröningsmåltid tronade vid hvar sitt bord.1 En jämkning
af dessa förhållanden synes dock tidigt ha inträdt, så att personer
af olika rang kunde äta vid samma bord, men ej vid samma duk, ty
därtill fordrades full jämlikhet. Sålunda kunde husbonden äta vid
samma bord som sina tjänare, men dessa hade sina bröddiskar eller
fyrkantiga eller runda trätallrikar stående direkt på bordet, då
däremot en duk var utbredd framför husbonden. Linné berättar
härom från sin skånska resa år 1749, huru man »vid litet samkväm
endast dukade bordsändan närmast högsätet, i hvilket bonden med
sin hustru residerade; det öfriga husfolket satt på ömse sidor i
gall-bänken och på sätet».2 Ville en furste hedra en främling inbjöds
denne att gästa vid furstens bord, men en mindre extra duk eller
servett breddes under furstens tallrik. Om etiketten eller
själf-känslan i detta afseende sårades, kunde det medföra allvarliga
konflikter. Hade någon blifvit placerad vid samma duk som en
underordnad eller ovärdig, ansåg sig den förolämpade äga rätt att själf
genom ett snitt afskilja närliggande del af duken för att ej synas
dela densamma med en ovärdig. Han skymfade härigenom på grym-
1 Johan Grönstedt, Svenska hoffester. I. Stockholm 1912, sid. 115.
2 Carl Linnaei Skånska resa. Stockholm 1751, sid. 37.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
