Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖLÄNDSKA GÅRDAR OCH DERAS INVENTARIER 1677- 21
förmedelst mit bårta warande medh Allmogn weedh lägret weedh
Borghollm».
Försvarsstyrkan tycktes dock snarare skadat än gagnat
befolkningen. I relationen heter det nämligen om den skada »Ware egne
Dragouners Wåldsamme procedurer och plundrande (hwilka efter
Allmogens eenhällelige bekiännelse, utom dhet dhe intet brändt,
hafwa warit nästan Wärre än fienden)». Fru Elisabeth Spaak, änka
efter en kontraktsprost, omtalar först hvad fienden uppbrändt på
Vagnborga gård, så hvad hon förlorat i obärgad gröda på
Sohl-borga och slutligen att »utur Prestegården togs effter Wälbme
Hr. Öfwerst Falkenbergs befallning åtskillige saaker och Pertzedler
––––––som iag ey opräkna kan, effter det skedde en grufwelig
gewalt af Dragonerne och officerare på Slottet som sönderslogo
Dör-arne och togo bort monga saaker som man intet kan J hug-komma»
Likaså skedde det hos bonden Anders Clementsson i Norra
Runsten. Först kommo dragonerna och våldsamligen borttogo, sedan de
huggit sönder två kistor, hustruns gångkläder, en del sängkläder,
hästar, sadlar m. m., därefter omtalas det, som fienden förbrände.
Att befolkningen, så godt sig göra låtit, sökt sätta sina ägodelar
i säkerhet är ju naturligt.
En och annan präst och kanske äfven andra lyckades rädda något
öfver till Småland. Pastorn i Runsten säger: »huru många böcker
jag miste, kan jag icke veta, effter iag j hastigheeten fick den största
deelen uhr wägen till Calmar». Den, som icke kunde eller fann tid
att sända bort sina ägodelar på detta sätt, sökte dock gömma det
som var möjligt i skogen, i brunnar eller i jorden. Färjkarlen i
Färjestaden omtalar, att han mist »noch uthi Contante Peningar,
som lades uthi Een Sak och min Pijga förde till Skougen»–––-
och i Långlöt prästgård omnämnes en kista med kläder som
blifvit nedgräfd, men uppbränd af en stuggafvel som föll öfver den.
o
Den afsatte prästen på Aketorp klagar också »uthj största hast
nedkastade pijgan uthj Een diup brunn» diverse kittlar och grytor. I
Väntlinge annex hade kyrkklockan nedgräfts, men »måste klåckan
opgrafwas och fyenden i händer lefveras, elliest hothadhe fyenden
Bränna heela sochnen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>