Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER.
91
Till det i punkt 10 eller 11 (se motsvarande illustrationer)
beskrifna sättet hänför sig följande.
P. 43. »Sjuttitvåårige O. P. Olsson från Grimbråten i ölseruds
sn, Näs hd, Värmland, berättar, att i hans hem brukade man för
omkring 60 år sedan ta ned någon af de gran- eller furukäppar,
hvarpå linet placerades till torkning i torkhuset (kölnan). Dessa
käppar voro mycket torra. Med ena ändan af en sådan gned man
mot stockväggen, tills det började
ryka och ibland till och med
glödgas.»1
Närmast påminnande om den
af australierna använda metoden2
är den som följer.
P. åå. Hemmansägaren Måns
Andersson i Immeln, Skåne, har
personligen meddelat mig, att i
hans barndom förekom, att gossar
roade sig med att gnida spetsen
af en käpp mot en spricka eller
fördjupning i en torr ekskålla,
som var något murken på ytan.
Medan den ene gned, höll den
andre i, så att skällan låg
stadigt på marken. Man tyckte det var roligt, när det började ryka.
Fig. 19.3 Konsten hade de lärt sig af en tjärbrännare, Hult-Erik.
dition. Jag är böjd för att tro, att det här är fråga om den vanliga gnidningen längs
efter en fördjupning i golfvet.
1 Meddeladt af herr Th. Langer.
2 Se litteratur i Fataburen årg. 1912, sid. 13 f.; vidare: British Museum Handbook
etc. anf. s., fig. f., som visar eldplöjning i Oceanien; Charles Darwin, Journal of
Rese-arches into the Natural History and Geology of the Countries visited during the Voyage
of Beagle, London 1870, sid. 409 (om plöjning på Tahiti). Anders Sandvig, De
Sand-vigske Samlinger i Tekst och Billeder, Kristiania 1907. Där namnes, att i Jomfru
Marias og St Olavs kapell i Lillehammers museum samt i Hustads gamla kyrka i
Romsdalen finnas å långväggarna en hel del »sorte, langaktige striber som af värme».
Äfven annorstädes hafva sådana anträffats. Sandvig anför också ett fall från Norge
där man »dragit trse-ild> öfver fiskredskap med spetsen af en käpp mot en vägg.
3 Teckning af förf. efter sagesmannens anordning.
Fig, 19. Eldgnidning med käpp mot
en ekskålla. Skåne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
