Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. 97
Från Tyskland berättas,1 att man för svins botande frambringade
eld genom att gnida ett gammalt vagnshjul (det beskrifves ej
närmare på hvad sätt).
Till att tända ny eld med vid midsommar skulle det vara
nödeld, hvilken åstadkoms därigenom, att man under vissa ceremonier
hastigt kringvred ett på öfre änden af en ekpåle uppsatt vagnshjul.2
Ett meddelande från Neustadt 1605 skildrar eldgnidning med
ett vagnshjul, som dock skulle vara nytt.3
Ett medeltida engelskt manuskript4 talar också om eldvridning
med hjul om midsommar till fördrifvande af drakar.
Gäspar Hennenberger talar om »Nothfewer auff S. Johannis des
Teuffers abendt» såsom »ein Heidnisch und Baptistisch TeufFelswerck
und grewlich Abgötterey». Denna eld framkallades ock med hjul.5
Ur gamla källor, likaledes tyska, anför jag ett par notiser om
en gnidmetod, som jag ej hos oss känner direkt motsvarighet till.
Jag skulle kunna kalla denna på svenska att vefva eller vinda eld.
1 Adalbert Knhn, Märkische Sägen, anf. sida.
2 M. Toeppen, Aberglauben aus Masuren, Danzig 1867, Zweite Auflage, sid. 70.
3 Zeitschrift des Vereins fiir hessische Geschichte nnd Landesknnde, Kassel 1840,
sid. 280. efter Marpnrger Untersuchungsakten 1680. Jfr Karl Lyncker, Deutsche Sägen
und Sitten in Hessischen Gauen, sid. 252. Jag citerar häraf en del: »Erstlich solt man
ein neuw wagen raht mit einer Achsen so noch nicht gebraucht, nehmen, und solches
.so läng heruinber treiben, bis es feuwer gebe, dauvon solte man ein feuwer zwischen
die Pforten machen und alle das rindvihe dardurch treiben. Es hat auch eher und
zuvor diss feuwer angeziindet wordten. Ein jeder burger in der Stadt sein feuwer rein
ausleschen, und hernacher wider feuwer, von den gedachten feuwer, holen miissen . . . .>
4 Se John Mitchell Kemble, The Saxons in England, London 1849, vol. I, sid. 361:
»In vigilia enim beati Johannis colligunt pueri in quibusdam regionibus ossa, et qusedam
alia immunda et insimul cremant, et exinde producitur fumus in sere. Faciunt etiam
brändas et circuunt ärva cum brandis. Tercium de rota quam faciunt volvi: quod,
oum immunda cremant, hoc habent ex gentilibus. Antiquitus enim dracones in hoc
teinpore excitabantur ad libidinem propter calorem et volando per sera frequenter
sper-matizabantur aquae et tunc erat letalis quia quicunque inde bibebant, aut moriebantur
aut grave morbem paciebantur» etc.
5 Se Hennenberger, Erclerung der Preussischen Landtaffel öder wappen, Königsperg
1595, del I, sid. 323. Han säger bland annat: »Man macht nicht ein Freudenfewer.
sondern ein Nothfewer, mit einem Rade mit sonderlichen worten und an einem
sönder-lichen Örte als nemlich, da man das Viehe .... auif die weyde treibt und haltens
dafiir das es gut fiir das Viehe sterben sey, so man auff kunftigen Morgen, das Viehe
uber die brandt stette treibe, da das Fewer gewesen ist. Auch soll das Fewer weydeley
und Milch benemung sein .... auch glauben sie das der Denner und Hagel keinen
schaden thu, an denen orten, da man solch Fewer ziehe.»
7-130153. Fataburen 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>