Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 MÖTENA I SKARA 11 -14 JUNI 1913.
/
bohag, dräkter, vapen o. s. v.) för att gifva en framställning af flydda tiders
seder och bruk. Konstslöjdsmuseet skulle vara en mönster- och
förebildssamling för konsthandtverket och således hopbringa föremål med hänsyn till deras
material och tillverkningssätt. Det vore därför oundvikligt att här som i
utlandet samma slags föremål i många fall måste ingå i båda museerna.
Intendenten Kar Ii n ansåg, att ett konstslöjdsmuseum vore en
museiherma-frodit, d. v. s. en musei typ, som snarast borde af vecklas. Skulle sådana
fortfarande bibehållas, borde de ordnas efter mönster af t. ex. konstslöjdsmuseet i
Frankfurt am Main, d. v. s. blifva en elitsamling af uteslutande goda föremål.
Det vore tråkigt att se ett nytt konstindustrimuseum födas, då utvecklingen
för närvarande tenderar till specialisering med långa utvecklingslinier. Man
bör sålunda ej rycka ut de vackra sakerna ur deras kulturhistoriska
sammanhang. Han uppmanade landsortsmuseerna att skaffa sig en specialitet, något,
som skulle ge deras verksamhet ett alldeles särskildt värde.
Doktor Ambrosiani opponerade mot att uppdela museiverksamheten på
längden; i likhet med hvad som äger rum t. ex. inom de historiska
disciplinerna trodde han, att det vore lämpligare att göra en delning på tvären,
d. v. s. att skaffa samlingar från vissa epoker och låta tjänstemännens arbete
koncentrera sig i analogi härmed. - Hvad konstslöjdsmuseerna i våra dagar
beträffar, borde dessa fatta såsom sin uppgift att inrikta sin verksamhet på
att samla och exponera utländska moderna föremål af prima kvalitet, som
vore af såväl tekniskt som estetiskt värde för konsthandtverkarna. När ett
sådant museums samlingar blefve ur smaksynpunkt föråldrade, vore deras
pltits i det kulturhistoriska museet och finge de ersättas med nytt.
Intendenten Hans Emil Larsson framhöll, att de smärre museerna
(provinsmuseerna) framför allt hade en uppfostrande betydelse för den landsdels
befolkning, där de funnos - vore hembygdsmuseer. De borde naturligen samla
så goda föremål som möjligt, att dessa äfven kunde vara konstnärligt
uppfostrande. Idealet vore, att konst- och konstindustrimuseerna på sådana orter
sammansmälta.
Riksantikvarien Salin meddelade några data ur konstslöjdsmuseernas
historia för att man bättre skulle förstå de för dem ledande synpunkterna.
Deras sätt att specialisera, att uppställa efter föremålens material vore
emellertid olyckligt. Så småningom gjorde sig åsikten gällande, att det vore
nödvändigt för att förstå en form att se den i den milieu, i hvilken den uppstått,
hvarför man nu ville ordna samlingarna kronologiskt - gifvetvis ett stort
framsteg. Konstslöjdsmuseerna hade därigenom kommit de kulturhistoriska
museerna så nära som möjligt. Konstslöjdsmuseet och det kulturhistoriska
museet täcka dock ej helt hvarandra. Det kulturhistoriska museet har merendels
-Öfverallt, där det framträdt, haft till hufvudsyfte att återgifva det egna folkets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
