Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152 LOUISE HAGBERG.
Äfven i Lappland festlighålles fettisdagen, »buitie deista»,
hvarvid såväl unga som gamla åka skidor under täflan.1 Enligt en
beskrifning öfver fettisdagens firande hos lappbönder2 är hos dem
denna dag en af de gladaste under hela året. Efter
middagsmåltiden, med hvilken festligheterna börja, skyndar man sig ut för att
täfla med hvarandra i skidlöpning. Både män, kvinnor och barn
deltaga i täflingen. En lång och brant backe utses till täflingsplats,
och ofta har man i nedersta delen af backen anbragt en .oiängd
upphöjningar och fördjupningar, »hoppor», i den djupa snön för att
därigenom göra det så mycket svårare att stå säkert på fötterna under
färden nedför backarna.
Den dagen roar sig ungdomen bland lapparna äfven med att
gunga i »skelpoe», en gunga af lädertömmar, som bindes i topparna
af två närstående smidiga och starka granar. I »lyckan» nertill tar
man plats vanligen parvis, och en person sätter fart på de gungande.
Detta kallas »katjet vålose», egentligen liktydligt med »falla nedåt».1
Bland slaviska folk utgör gungning ett bland hufvudnöjena på såväl
fettisdagen som S:t Georgsdagen.
Sammanställer man de här ofvan från Sverige insamlade
uppgifterna med sådana ifrån andra länder, så kompletteras bilden af
seden att fettisdagen åka långt lin med än flera ålderdomliga drag.
Vända vi oss då först till Finland, så är det där en allmän
sägen, att man på fettisdagen skall åka kälke, ty då lyckas lin- och
hampodlingen följande sommar, men man bör åka mycket för att få
långt lin, ty ju längre man åker, ju längre blir också linet. Ännu
är det i Finland ganska allmänt att »åka langline», hvarvid man,
som det heter »skurrar» eller »skrinnar» med kälke eller skidor
nedför backar under rop af t. ex.: »Lång hampa, långt lin!» eller »Lycka
till lång hampa, långt lin!»3 På Åland lyder ropet:
»Långt lin och hvitt lin åt våran mor,
noppor och stoppor åt grannas mor!»4
1 Meddeladt af kyrkoherden dr E. Modin, Multrå.
2 P. A. Lindholm, Hos lappbönder. Stockholm 1844. S. 82.
3 J. O. Rancken, Några åkerbruksplägseder i Finland. Nikolaistad 1879. S. 20.
o
C. Ganander, Mythologia Fennica. Åbo 1789. S. 47.
4 Meddeladt af magister V. Solstrand enl. anf. ant. af Gr. Nikander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>