Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 191
Att den gamle botanisten med sådan kärlek ägnat sina dagars
afton till publicerandet af denna Linnés skrift, får sin förklaring
på hvarje sida, ty studiet af »naturalhistorien» är väl dock
hufvud-syftet såväl för antecknaren som utgifvaren.
En vanlig källskrift enbart i botanikens historia är emellertid
denna lappska resa lika litet som någon af Linnés senare berömda
reseskildringar. Linné har nämligen här liksom i dessa af honom
själf till tryckning befordrade resor haft ett öppet öga för allt hvad
som mötte honom under hans färd, icke minst människornas utseende
och lefnadsvanor. Det är detta som gör, att Iter lapponicum är
ett af de viktigaste dokumenten i Sveriges äldre kulturhistoria för
de landsdelar, genom hvilka färden gick, d. v. s. landet på ömse
sidor om Bottniska viken.
Linné är emellertid icke blott en koncis skildrare, han gör allt
som oftast en liten förtydligande teckning i kanten för att bättre
minnas hvad han sett. Dessa beröra mycket ofta kulturhistoriska
företeelser. Dessa äro publicerade utan att »någon förbättring
företagits i de stundom nog vårdslöst verkställda orginalen». Vikten
och betydelsen af de konstlösa teckningar Linné utförde på sina
resor är väl bekant för hvarje svensk kulturhistoriker. När man
ser den mängd teckningar, som finnes i denna lappska resa och
jämför antalet med hvad som tryckts i Linnés senare resebeskrifningar,
kan man ej undgå att fråga sig själf: har Linné icke varit en lika
flitig tecknare äfven under dessa resor, och om så varit förhållandet,
hvart ha alla de ej tryckta skisserna från dessa senare resor tagit
vägen? Om dessa funnes någonstädes bevarade, hvilken materialskatt
skulle icke publicerandet af dem lämna åt den svenska
odlingshistorien!
Reseskildringen åtföljes af åtskilliga intressanta bilagor, bland
dessa ett utkast »om Lappland och lapparna» och ett par kartor från
år 1660 af Olof Simon Nauclér öfver Lule och Torne älfvars nedre
lopp, hvilka kartor ej tidigare, enligt Utgifvarens utsago, varit
kända. De ha påträffats bland Linnés papper.
Den typografiska utstyrseln är omsorgsfull och tilltalande.
-a-i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
