Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196 NILS KEYLAND.
Belysande frågan om handdrillens uppkomst hänvisar jag till
Mac Guire, anf. arb., s. 067, och Karl von den Steinen,5 som i ett
längre resonemang dryftar problemet om dess utveckling till
elddon utan att för sin del finna någon acceptabel lösning. -
Huruvida man af den iakttagelsen, att prylning alstrar värme, så
småningom ledts till försök att afsiktligt framställa, eld, hvilket denne
författare knappast tror på, eller om man gjort det genom härmning
af tillfälliga förebilder i naturen, står ej klart.
Min sagesmans uttalande i p. 56, att det vid handdrillens
handtering måste vara vana och att det icke gick för hvem som hälst,
bekräftas ofta. Med det uppöfvade handlag, som vilden därvid
besitter, går det dock att få eld på förvånansvärdt kort tid äfven med
handdrill. Uppgifterna variera emellertid ganska betydligt. Wood1
uppger, att det är ansträngande och att två män måste turas om,
likaså R. W. Felkin1 samt Transactions of Japan,1 som anslår t. o. m.
’237 f., fig. 21, 22: Girolamo Benzoni, History of The New world, Issued by the Hakluit
Society, London 1857, sid. 149, med illustration, Nicaragua. I värt Riksmuseums
etnografiska afdelning finnas flera handdrillar från dessa trakter, t. ex. fr. Zuaque el.
Mayo-folket i Nordvästra Mexiko (saml. af prof. C. "W. Hartman) och från Salvador.
5 Eric v. Rosén, The Chorotes Indians in the Bolivian Chaco, A preliminary Report,
Stockholm 1904, pl. XIII, XVIII, 3, 4, Chorotesindianerna. - Erland Nordenskiöld,
Indianlif, Stockholm 1910, s. 37 f. (Choroti och Ashluslay); Indianer och hvita. Stockholm 1911,
s. 111; Ymer 1905 s. 294. Beiträge zur Kenntniss einiger Indianerstämme des Rio Madre
de Dios-Gebietes, Yamiaca, Tambopata-Guarajo, Atsahuaca indianerna, jfr Ymer 1906, s. 80.
Zeitschrift fur Ethnologie XVII, 1885, sid. 311 f. »Brief betreffcnd die
brasiliani-schen Wilden> (Ehrenreich); samma tidskrift, XXXV, 1903, s. 75 ff. Upps. af Max
Schmidt (»Praktische Versuche iiber d as Feuerbohren nach indianischer Weisc») med
afbildning af handdrillar i Berliner Museum fr. Njepnjepbotu, Tschamakoko, Yamamadi;
jfr P. Ehrenreich. Völkerkunde Brasiliens. Berlin 1891, s. 55. - Jahrbuch Mittelschwei/.
Commercicl. Gcsellschaft, II, Äran 1888, upps. Emil Hassler, sid. 114 f., Brasilien etc.,
jfr Hough, Fircmaking Apparatus. .- Handbook of American Indians North of Mexico.
Part I. Washington 1907 (Smithsonian Inst.), med illustration. - Erik Boman,
Anti-quitées de la region Andine de la république Argentine. Paris 1908. Torne Second,
s. 596 f., 658 f. - Walter Raleigh, The Discoverie of the large, rich and bewtiful
Empire of Guiana, London 1596, Hakluit Society, III, London 1848, s. 99, - Karl von
den Steinen, Unter den Naturvölkern Zentral-Braziliens etc., Berlin 1894. s. 219 ff.
6 Aftonbladet 30 7 1911, Bland infödingar i Nordväst-Australien
(Kimberleydistrik-tet), uppsats af Yngve Laurell; några exemplar därifrån finnas i Riksmuseet. - Carl
Lumholtz, Bland människoätare, fyra års resa i Australien, Stockholm 1889, sid. 178 och fig.
49. - R. Brough Smith, The Aborigines of Victoria II, s. 250. - Arthur Rigg, Cantor
Lectures, Journal of The Society of Arts, August 6, 1895, jfr Mac Guire, anf. arb. s. 666.
1 Anf. årh. och s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
