Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236 NILS KEYLAND.
I själfva verket finnes det i litteraturen ett rikhaltigt material, som
belyser och bekräftar antagandet, att naturen och tillfälligheten varit
läromästare i eldgörningen.1 Flera af mina sagesman hafva också
berättat, att det ibland under deras arbete med borrning och sådant
börjat ryka, hvarvid de, utan att någonsin hafva hört talas om
eld-görning med trä, fått för sig, att man genom att fortsätta på detta
sätt skulle kunna åstadkomma verklig eld.2 De gamle tillskrefvo
Daedalus uppfinningen af drillen.8 Huru gammal är konsten? Man
vet det ej. Trämaterialet är förgängligt, och hvarken geologien eller
arkeologien har, så vidt jag känner, bragt något väsentligt i dagen
till frågans lösning. Denna brist medför äfven, att ett material som
det framlagda ligger vetenskapligt tämligen isoleradt trots alla de
påvisade släktdragen och likheterna med andra nationers
eldgörings-väsende. Den äldsta kända apparat och kanske den enda bevarade
från äldre tider inom gamla världen är förmodligen den från Medum
i Egypten, som jag förut talat om, fig. 44.
A. Heidinger4 anser, att gnidnings- och borrningsmetoderna äro
mindre ursprungliga (ktinstlicher) än Slagningen. Tylor,5 däremot
menar, att gnidelden är den äldsta och att ingenting bevisar
motsatsen, fastän så lågt stående människor som eldsländarne använda
pyriter. (Forts.)
1 T. ex. Hough, Firemaking Apparatus, s. 569: många eldar förorsakas i djungeln
däraf, att bambustjälkarna under storm gnida mot hvarandra; det oväsen dessa därvid
åstadkomma är obeskrifligt. - Vidare Lucretius 5, 1096 ff.:
»Et ramosa tamen cum ventis pulsa vacillans
sestuat in ramos incumbens arboris arbor,
exprimitur validis extritns viribus ignis
et micat interdum flammse fervidus ardor,
mutua dum inter se rami stirpesque teruntur.>
2 I sådant fall är ju eldgörningen sekundär och kännedomen om borrningen
föregår den. Angående borrningens ursprung läs Mac Guire, anf. arb., s. 667.
3 Plinius, Naturalis Historia.
4 Archiv fiir Anthropologie, Bd 25, Braunschweig 1898, s. 165 ff. Zur Frage der
ältesten Methode der Feuererzeugung,
5 Researches etc., s. 258.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
