Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med mycket smala ränder af
svart och hvitt.
Förklädsväfven träddes som linningsväf,
men hade finare garn och
finare sked. Tillika med de
förr brukliga kortare kjolarna
begagnades kortare och
smalare förkläden.
Brokiga, släta
ylleväfnåder voro de treskaftade
tygerna med lin n e varp till
"snörlöf" och "randug hätta", som
väfdes i samma väf som
»ryntjugkjolar» och helgula
förkläden. I början af 1800-talet
mycket bredrandiga - man
tog den under senare delen af
1700-talet brukliga
mångrandade »kalminken» som
förebild, fig. 11 - fingo
snörlöfven så småningom allt finare
och mera enfärgad randning.
Samma förändring
undergingo »randug hättor»; från en
mångfärgad randning
öfvergick man till enbart svart.
S. k. »hättvirken» till barn
väfdes i remsor af l 1/2 dm.
bredd med smala bårder i
midten och på sidorna;
randningen var alltid lika, men
själfva hättvirket smalare till
gossar. Flickornas syddes i
tre delar med »nackruta» och
»örrutor», gossarnas i fyra
 |
| Fig. 1O. Förklädsväf. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
