Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kochenillen, blått ined s. k. blåolja. För gult och grönt begagnade
man hufvudsakligen växtfärger: björklöf, ljung och äppelbark;
därjämte s. k. gulspån.
2.
En väfnadsart, med rent mästerskap öfvad i Leksand, är
bandväfnaden.
De äldsta band, som ännu äro i behåll, datera sig från 1700-talets
senare hälft. Bit höra såväl »karlhattband» som »hattband» för gifta
kvinnor - »siltjesband» eller sotgarnsband i hvitt mot svart botten;
dessutom »knytband» och »kvalband» för kragarna på männens
brudgumsskjortor och ärmarna på kvinnornas öfverdelar (finare sådana
af läsväf), de senare alltid af sotgarn. Alla dessa voro smala, s. k.
5- och 7-ändsband, »sjuband» (det är endast med de hvita
mönstertrådarna man här räknar) och väfda af fint garn.
Karlhattbanden, fig. 12 nr l, äro de smalaste band, som någonsin
väfts, föga mer än ett par mm. breda. Längden var så mycket
ansenligare, omkring 6 alnar. Ur modet redan i början af 1800-talet
finnas få af dem ännu i behåll; professor Emerik Stenberg äger 2
ypperliga exemplar, Nordiska Museet 10, Leksands hemslöjdsförening
2. Trots den ytterligt smala bredden kunde man få fram ett så pass
omväxlande mönster som modet denna tid kräfde. Alla de tre olika
indelningarna, korskrus, snedkrus och stolpkrus, förekomma, dock
helt och hållet utan något regelbundet upprepande. Bandet
lindades tre hvarf om brudgummens hatt och hade i de flesta fall
förfärdigats af bruden. Stora hvita »tuppor», yfviga bollar, prydde
båda ändarna; förvånande nog äro dessa af bomull, förmodligen af
det skäl, att detta yfvade sig mer än lingarnet. Nr 2 å fig. 12 visar ett
hattband för gift kvinna från samma tid, väfdt i s. k. snedkrus.
De sneda slåarna, »snedder», äro af enklaste beskaffenhet, s. k.
slätsnedder. De trekantiga fälten äro fylda med »spretar» af två slag,
klospretar och ollspretar. I ännu enklare mönster väfdes knyt- och
kvalbanden; en brudgumsskjorta från tiden mellan 1750 och 1800,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>