Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 MÖTENA l MALMÖ 10-12 JUNI 1914.
Efter doc. v. Sydows föredrag besökte hans åhörare den kyrkliga
utställningen. Sedan samlades man till lunch i Kungsparken, i hvilken äfven prins
Eugen deltog.
Eftermiddagens möte hölls under landshöfding Robert De la Gardies
ordförandeskap i Arbetarföreningens lokal.
Riksantikvarien Montelius inledde sammanträdet med ett föredrag om
Skånsk konstslöjd under första årtusendet efter Kristi födelse. Efter detta
redogjorde antikvarien Ture Arne för Skånska silfver fynd från
vikingatiden. Skåne är näst Gottland af alla svenska landskap rikast på silfverfynd
från vikingatiden. I regeln ha dessa fynd gjorts under formen af skatt- eller
depåfynd. De förekomma väsentligen utefter kusten från Houf och Kullaberg
i nordväst, till Villands härad nordöst. Inne i landskapet finnas blott fa
fynd, såsom de från Hurva i Espinge sn (1000-talet) och Holmsö i Ousby sn
(c:a 950). De skånska fynden visa släktskap med dem från Danmark. Man
kan i fynden skilja mellan föremål af inhemskt arbete och sådana af västligt
eller östligt ursprung. De västliga inflytelserna äro i Skåne starkare än de
östliga - detta i motsats till förhållandet på Gottland. Till antalet äro
fynden några ocli 40, däraf 25 med mynt, vanligen så talrika, att de bilda
fvndets hufvudmassa.
«/
Af nordiskt ursprung äro först och främst tor sliainr ärna. Minst G större
sådana äro kända från Skåne, flera än från någon annan svensk provins.
(Inalles äro 10 a 17 torshammare af silfver kända, förutom ett fynd af en*
mängd små silfverhammare på en kedja från Gårdby på Öland, förvarad i
Göteborgs Museum.) De skånska härröra från Pålstorp i Raus, Assartorp i
Vemmenhög, Bräcke i Brundby, Sandby kyrkbacke (2 ex.), Gcrsnäs samt
slutligen en obekant fyndort. Bruket af torshammarc synes förskrifva sig från
900-talet. Då redan omkring 900 små silfverkors uppträda i grafvar på
Björkö, är det möjligt, att dessa kristna amuletter gifvit stöten till
användningen af silfvertorshamrarna. Äfven eldstålsefterbildningar i silfver, använda
som amuletter, påträffas i fynden.
Af nordisk härstamning äro äfven de treflikiga spännena af silfver. Dylika
äro kända från Ö. Herrcstad, Gössarp i Väsby, Lackalänga, Heljarp i Tofta
och Filborna vid Helsingborg. De synas af medföljande myntfynd att döma,
härröra från 800-talet och början af 900-talet. Västerländska inflytelser göra
sig emellertid kännbara i det bladverk, som pryder dessa spännen, vidare a
en del ringspännen med knoppar samt en silfverskål. Karolingiska mynt äro
funna vid Heljarp i Tofta sn, Kabbarp i Tottarp sn, engelska och tyska mynt
på ett dussin orter.
I sex fynd finnas öfvervägande kufiska mynt. Några fragment af
halfmånformiga silfverhängsmycken och ett förgylldt silfverhängsmycke i hjärtform
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
