Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 LITTERATUR.
svensk ryggåsstuga, förgäfves efter en skånsk eller halländsk
kringbyggd bondgård, hvilka dock äfven de så rotfast som några andra
uppstått ur hemortens mark och troget hållit sambandet knutet
mellan forntid och nutid. Liksom i föregående arbeten om vår allmoges
byggnadskonst gör sig äfven här den beklagliga bristen af ett
verkligt kulturhistoriskt arbete på detta område kännbar. Vi hafva nu
väntat på ett dylikt i ett tiotal år. Utan en sådan grund att fota
sig på kan en verkligt lifskraftig pånyttfödelse af vår träarkitektur
knappast emotses.
Dessa rader hafva mer blifvit ett uttryck för tankar, som hos
mig väckts af den bok, som jag här velat anmäla, än för min
uppfattning af boken själf. En resumé af bokens innehåll skulle dock
blifvit alltför utrymmeskräfvande. Möjligen kan åtskilligt af det
lilla, som här direkt sagts om arbetet, förefalla äga en viss kritisk
bismak. Må allmänheten och författaren ursäkta mig, om så blifvit
förhållandet. Hvad den förra angår vill jag här till sist kort och
godt säga, att Forsslunds med schwung och hänsynslös
isannings-kärlek - någon gång äfven med en banbrytares dogmatiska nitälskan
- skrifna bok om hembygdsvård bör läsas af en hvar, sorn ännu
u O ’
känner sig med någon rottråd fäst vid den gamla svenska jorden.
Hvad den senare beträffar, vill jag lika kort och godt till honom
uttala ett uppriktigt tack för äfven detta hans väl behof liga och
mycket välkomna arbete. Falle det i god jord och bäre det frukt
sju och sjuttiofaldt!
X. K H.
J. F. L. Dreiers Norske folkedragter af E. Lexow. Kristiania 1913.
35 s. text med 52 ill. samt 24 färgplanscher. 4:o.
Redan 1500-talet visade ett ingalunda obetydligt intresse för de
olika folkens dräkter, och åtskilliga för sin tid mycket goda italienska
planschverk finnas från denna tid. Bland dessa bilder torde äfven
en och annan kunna framletas, som kan erhålla benämningen
folkdräkt. Det var dock först 1700-talet förbehållet att djupare och
speciellt intressera sig för allmogedräkterna såsom folklig företeelse,
äfven om i vårt land redan i början af 1600-talet Gustaf II Adolfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
