Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 NÅGRA BREF FRÅN OCH TILL ARTUR HAZELÉJS.
hade, vid det laget1 intet namn i historien och var mig fullkomligt
obekant; men jag har många gånger tänkt för mig själf, att om han
också aldrig fått det, skulle jag ändock aldrig glömt honom, och
försöker jag att göra klart för mig orsaken därtill, kan jag ej finna
annat än att mitt aningssinne sade mig, att det var af en ovanlig
kärlek till land och folk hvaraf den gode Doktorns hjärta klappade,
och därtill kommer att ett vist tal förglömmes ofta lätt, men ett
vänligt ord bevaras alltid.»
Här nedan meddelas några af de för Artur Hazelii sinnelag och
arbetssätt karakteristiska skrifvelser af hans hand, hvilka insändts
till museet. Bref till honom visa därjämte prof på samtidens tankar
om hans personlighet och verk.
Nulla dies sin e linea - var Artur Hazelii valspråk. I hög
grad tillämpade han detsamma på sig själf. Sällsam var hans
förmåga att sporra gynnare och underlydande, vänner och främlingar
till handling, innan dagen slöts. Först visade han huru väl deras
hjälp behöfdes - »härförarn ensam vinner icke slaget» både tänkte
och uttalade han - och mången kände sig snart som delägare i det
stora verket.
Brefvet till dalkullan Tägt Karin, skrifvet på järnvägen mellan
Budapest och Wien, är belysande för Artur Hazelii förhållande till
sina underlydande, och hvem ville ej offra tid och krafter för en
sak som anbefalldes så, som t. ex. i brefven till Bud Erik Olsson
och Baiter Anders Hansson, där man ser, huru arbetsbrådskan dock
alltid medgaf de karakteristiska varma vänskapsorden.
Brefvet från Viktor Rydberg ger en gripande inblick i Artur
Hazelii ädla och vidsynta personlighet, af andra skrifvelser framgår
hvilka förhoppningar, som knötos till det spirande museet.
Från en färd i Dalarna hösten 1904 omtalas huru det Hazeliska
namnet bevaras i dalfolkets minne. Meddelaren kom en kväll till
en loge, där slagtröskning var i full gång, och ingen tycktes hågad
för samspråk. Men främlingen nämnde Artur Hazelii namn, slagorna
stannade, och en gammal man talade varma ord om hvad det
namnet betydde för hembygden.
1 Sommaren 1872.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
