Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
däribland hunska kvinnor som väfva med
brickor »hlaða spjöldum», och göra vackra
ting af guld (tråd), »göra gull fagrt».
[1]
Hlaða betyder egentligen lagra, uppstapla
och torde väl här hafva afseende på
brickornas inbördes läge. Af verbet hlaða är
bildadt substantivet hlað, som betyder
hufvudbindel eller hårband. I sagorna
nämnas gullhlað, silkihlað, och i fråga
om vissa högättade kvinnor förekomma
uttryck, som tyda på deras skicklighet i
brickväfnad, såsom hlaðbönd, hlaðnipt,
hlaðgrund, hlaðnorn, hlaðgudr samt
spjalda(g)na.[2]
Ur detta hlað kan tydligen det
skånska bygdemålets lã el. hõelã =
hårband härledas.
Fig.21 Bosnisk bandapparat.
På Island hade sådana band
mångfaldig användning, t. ex. som strumpeband
(sokkabönd), axelband (axlabönd),
uppskörteband (styttubönd) och band för
kuddar (sessubönd). Dessa senare
användes för att vid kvinnornas färder till häst
fästa en kudde vid sadeln och voro ej
[1] M. Lehm.-Filhés säger i Zeitschrift des Vereins
f. Volkskunde, 1899, s. 33 not: »Es wäre leicht
denkbar, dass durch genaues Studium alter Litteraturen
noch mehr Licht in die Sache zu bringen wäre.
Ebenso gut wie Simrock im zweiten Gudrunliede
anstatt ’mit Brettchen weben’ übersetzt ’Teppiche
weben’, könnten sich in anderen alten Schriften z. B.
in der Bibel, ähnliche ungenau übertragene Stellen
befinden, da kein Übersetzer auch nicht der
scharfsinnigste und gewissenhafteste eine solche Stelle
richtig verstehen und wiedergeben kann ohne die Sache
zu kennen. Auf Weberei bezügliche doch bisher
unklar erscheinende alte Schriftstellen müssten
eigentlich daraufhin geprüft werden ob sie nicht auf
Brettchenweberei zu beziehen sind.»
[2] Samma förf. i s:a
tidskrift och årg. s. 30, not.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:47:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1915/0030.html
