- Project Runeberg -  Fataburen / 1915 /
117

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LITTERATUR. 117

beläget inom språkvetenskapens råmärken som detta, därigenom
icke kan ur filologisk synpunkt bli mer än ett om också storslaget
förarbete till det växtnamnslexikon, som man må hoppas en gång
skall komma till stånd, och där de olika synpunkterna genom
konsekvent samarbete kunna komma till sin fulla rätt, ty ett sådant
verk är knappast en mans gärning.

Som en väsentlig förtjänst hos Lyttkens namnlexikon bör
framhållas de rikhaltiga och ur olika synpunkter användbara
sak-och författarregistren samt den utförliga litteraturförteckningen’
Den sistnämnda, hos hvilken man gärna bortser från en del mindre
oegentligheter, såsom att författaren, som i fråga om de fornsvenska
lagarna nöjer sig med 1600-talsupplagor, anger (och i texten
citerar) ex. Östgötalagens utgifningsår som 1168, Bjärköarättens som
1254 etc., äger stort värde genom att utförligt uppräkna en
myckenhet föga känd och ej lätt åtkomlig litteratur, särskildt rörande
hushållningen, jordbruket och medicinen.

Emellertid har detta arbete, såsom ofvan framhållits, också till
syfte att lämna ett fullständigt förslag till släkt- och artnamn för
svenska växter, och har författaren därvid i anslutning till den af
K. Landtbruksakademien 1894 fastställda »Normalförteckning öfver
svenska växtnamn» konsekvent följt som hufvudprincip, att hvarje
släkte och art skall äga sitt särskilda, detsamma ensamt
tillkommande namn, hvarvid artnamnet bildas på det sätt, att det ord, som
betecknar arten, sättes framför och förenas med släktnamnet. Denna
namngifning har sin egen historia och åtskillig strid har redan
stått därom. Redan Linné, som med sådan ifver samlade namn ur
folkspråket uppgjorde jämte systemet för de latinska namnen ett
förslag för de svenska namnen på gräsen och några andra släkten,
ex. Anemone. Släktnamnen bildades på så sätt, att namnets senare,
mera allmänna led bortkastades ex. -gräs, -ört etc, så att af
kain-pegräs blef kämpe o. s. v. I andra fall valdes mera allmänna
namn för ett visst släkte, ex. tåtel, hven, lösta etc. Artnamnet
åstadkoms sedan genom tillfogande af ett första led till
släktnamnet. Det är efter denna metod August Lyttkens nu genomfört



sin omdöpning af den svenska floran. Äldre författare efter Linné

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:47:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1915/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free