Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 123
såvidt jag vet, oäkta och kopierad efter de jämtlandslappska
mansmössorna.
Till sist bör jag framhålla förfrs ingående, fina och känsligt
gjorda skildring af lapparnes karaktär. Det är ett ämne, till
hvilket han ständigt återkommer och icke tröttnar att studera. Man
kan väl ej helt förneka, att hans estetiska öga och hans sympati för
fjällens folk någon gång kommit honom att se för optimistiskt på
sitt objekt, men det skall också betonas, att han icke heller sticker
under stol med deras svagheter. Och därför tror jag, att denne
litterärt bildade människoforskare och människoskildrare i väsentlig
mån bidragit till en riktig uppfattning af lapparnes karaktär med
dess blandning af godt och ondt, styrka och svaghet.
K. S. Wiklund.
Martin P. Nilsson, Die volkstumlichen Feste des Jahres.
(Religions-geschichtliche Volksbticher, herausgeg. von F. M. Schiele, 3 R.
17-18 H.) Tubingen 1914. 76 s. 8:0.
I Fataburen 1911 s. 250 ff. anmäldes den svenska upplagan af
professor Nilssons »Primitiv religion», hvilken nämnda år förut
utkommit på tyska såsom nr 13-14 af samma serie som här ofvan
angifna arbete. Samma säkra uppfattning, samma koncist träffande
formuleringskonst, som utmärkte det förra arbetet, möta vi äfven i
detta senare, måhända i ännu högre grad. Det lilla häftet kan
kallas en klar kristallerad utfällning af på det hela taget allt hvad
europeisk och svensk folklifsforskning samlat och samordnat intill
nu beträffande årsfesternas seder och bruk.
Då boken själf således på sätt och vis är en sammanfattning, kan
naturligtvis här icke gärna något ytterligare sammandrag af dess
innehåll komma i fråga, och för kritik erbjuder det fast danade
arbetet knappast några angreppspunkter. Att sådana finnas, om
hvilka åsikterna ännu med skäl kunna vara delade, är dock naturligt.
För de etnologiska vetenskaperna i allmänhet och inte minst för
folktroforskningen återstå alltjämt många frågor, om hvilka
meningarna ännu länge skola bryta sig. Ett par exempel tillåter jag mig
anföra. Vid sin framställning (s. 32 ff.) af sol- och regnmagi framstäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
