Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Johan Ernst Rietz. Av N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Johan Ernst Rietz.
Den 6 september hade hundra år förgått sedan författaren till
»Ordbok öfver svenska allmogespråket» föddes, och ungefär ett
halfsekel har förflutit sedan nämnda arbete utkom. Det synes därför
föreligga god anledning att med en minnesruna öfver J. E. Rietz
inleda den serie af lefnadsteckningar i sammandrag öfver om vår
odlingshistoria och folklifsforskning särskildt förtjänta personer, som
redaktionen af Fataburen ämnar efter hand offentliggöra. [1] Härvid
är det afsikten att mot en bakgrund af de viktigaste biografiska
uppgifterna särskildt framställa dessa personers kulturhistoriska och
etnografiska verksamhet samt framför allt så fullständigt som
möjligt deras författarskap, för såvidt detta inriktats på eller
väsentligt berör de antydda vetenskaperna. Sålunda skulle yngre forskare
erhålla en för dem nyttig kännedom om hvad deras föregångare utfört
och samlat, på samma gång som dessa senares arbete och gärning
komme till sin förtjänta betydelse. Ett och annat torde äfven
sålunda räddas från glömska, och åtskillig onödig möda samtidigt
inbesparas.
Måhända kan det under de förutsättningar som ofvan angifvits
förefalla egendomligt att begynna serien med en språkforskare, ty
såsom sådan är det som Rietz vunnit och väl alltid kommer att
ega sitt största anseende. Språket är emellertid, om ock själft
särstående, den nödvändiga förutsättningen för mänsklighetens
kulturella verksamhet, och den etymologiska och komparativa
språkforskningen är folklifsforskningens och kulturforskningens närmaste
[1] Det kan möjligen för en och annan tyckas anmärkningsvärdt, att icke Artur
Hazelius intager denna plats i den tillärnade serien. En vida utförligare
lefnadsteckning öfver denne än de, som här tillämnas, finnes emellertid redan införd i
Meddelanden från Nordiska Museet 1901. Öfver P. Gr. Wistrand finnes i Fataburen 1912 s.
121 ff en bibliografiskt hållen minnesruna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:47:17 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1915/0187.html
