Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om Gagnefs gamla mansdräkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och af helull både till ränning och inslag. Inslaget groft som en
pinne, eller åtminstone som en griffel, enligt en gummas utsago i
Bäsna. (Den gummans farmor, död 1844, hade efterlämnat 11 kjortlar,
förutom alla svarta. Tre voro röda, tre gröna och någon gul af
grof fyrskäftad vadmal, och därtill några af rasktyg.) Sömmarna,
som hvarken kunde vikas eller pressas, gjordes så: att först syddes
det grofva lärftsfodret, när sådant fanns, fast vid vadmalsstyckena
en liten bit från kanten, sedan hopkastades styckena från
afvigsidan med dubbel hemgjord tråd, sist vändes sömmen och från rätan
träddes med enkel tråd från det ena stycket in i det andra ut och
in ett slags trensning, osynlig inuti vadmalen. Detta kallades att
»iträ» och med ett ännu äldre ord att »närla».
Gagnefs rödtröja och röda lifstycke kan måhända räknas som dess
rokokodräkt. Till dräkten saknades icke ens kravatten. Den var
verkligen ganska välbehöflig att skyla skjortöppningen med. Till
kyrkdräkten hörde något slags nattkappa, och brudgummen bar en
lång, rikt krusad halsduk af hvitt linne. Fyll ut dräkten med tätt
åtsittande, låga skinnbyxor, hvita strumpor, klafskor med stora
silfverglänsande spännen och en prydlig bergsmanskäpp med yxhandtag,
så tror jag bilden är färdig. Åtminstone så när som på
hufvudbonaden; möjligen en lisselhätta?
Efter sedan rödtröjan och det röda lifstycket haft sin tid och
kommit ur modet, kom således först blåtröjan och det blå lifstycket,
båda i liknande eller åtminstone snarliknande snitt. Därefter måste
i enlighet med empiremodet blåtröjan ändras till en medjeskuren
långrock med dubbelt förslag. Ännu bibehöll den det gamla namnet
tröja. Det blå lifstycket afkortades och fick dubbla knapprader.
Men icke nog med det! Modet fordrade också ett helt nytt plagg,
den korta blå jackan, som här kallades väst; också den med dubbelt
förslag och dubbla knapprader. Den lilla jackan måtte ha förefallit
förbluffande kort, eftersom den fick öknamnet »halfstopsjacka».
Fram emot 1800-talets midt kom allt det svarta mer och mer
i bruk. Den medjeskurna blåtröjan efterträddes då af en svart
långrock med vida skört. Denna blef kyrkrock, och var det ännu i
1900-talets början. Till den begagnades blågredelina strumpor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
