Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 251
Sin tidsriktning trogen har denne väsentligen och i första
rummet lagt an på antecknandet af materiella fornlämningar och
upptecknandet af folkvisor, sägner och språkföreteelser, ej sällan
beledsagade af i våra ögon nog så föråldrade och naiva etymologiska
funderingar. Men äldre föregångsmän, och väl än mera bland hans
samtida Richard Dybeck, mot hvilken han i en särskild afdelning
framställer en del beriktigande anmärkningar, hafva öppnat hans
ögon äfven för andra folkliga företeelser. Vi finna sålunda
beskrifningar af bostäder, dräkter, föda och anteckningar om seder och
lefnadssätt, ja t. o. m. här och där små antropologiska och.
folkpsykologiska utkast. Bland uppgifterna af materiellt odlingsintresse
må exempelvis påpekas s. 15 om »quidja» och »quidjande», hvartill
vi uppenbarligen anträffa en illustration från Västergötland i Kalms
Wästgötha Resa 1742 s. 282, ehuru benämningen kvidja icke där
..
omtalas. Äro möjligen de ceremonier, som den värmländske
författaren samma sida anför, ämnade att skydda boskapen mot de kraft
och must stjälande varelser, om hvilka det i Västgötalagen f or males,
att de rida »a quij)grindu:?? Föröfrigt må bland anteckningarna om
folkseder särskildt framhållas s. 48 om Lusseotta och s. 49 ff.
skildringen af bröllop i Nordmarks härad, med sin mycket märkliga
beskrifning af striden om skofvorna efter brudgröten och sitt
omnämnande af stabbdansen. Bland sägnerna märkas s. 30 och 93 tvenne
paralleller till den bekanta sägnen om jätten Finn, samt s. 31 en
förut äfven i Fernow’s »Beskrifning öfwer W ärmeland» (1783) s. 318
i en något afvikande gestalt anförd sägen, som ansluter sig till den
bekanta sägengruppen om det från trollen röfvade dryckeshornet. m
Utgifvaren ställer i sitt förord för fortsättningen af serien
»Äldre Värmlandsbeskrifningar» i utsikt åtskilliga andra i arkiven och
biblioteken hittills fördolda källskrifter för detta landskaps historia.
Den början han gjort är, såsom sagdt, värd allt erkännande, och
Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening, hvilken i sina
meddelanden intagit här anmälda arbete, är att lyckönska till denna plan.
Exemplet bör mana våra fornminnesföreningar äfven i andra
landskap till efterföljd.
N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
