Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 REDOGÖRELSE FÖR NORDISKA MUSEET 1915.
mot dessa stockars bredt utstående kanter, som alltså hafva samma uppgift
som de under svenskhärbren ofta förekommande »mushyllorna». En af
stolparna är emellertid lika vid som den öfverliggande stocken, så att ingen
hyllkant bildas, där de mötas, och därför har en afsats måst utskäras ned på
stolpen, hvilken därigenom fått samma form, som de stolpar med »muskant»
som man ser under härbren utan »mushyllor». I bakväggen finnes en liten
glugg. Till golfvets utsprång på framsidan, hvilket liknar en lafve, leder från
marken en stocktrappa, som tages ned, då den ej är i bruk. Boden
representerar, kan man säga, höjdpunkten af det byggnadssätts utveckling, som
lapparna utbildat efter lån från sina svenska grannar.
Numera kan en lapp på denna trakt, berättar Anders Nilsson, för
turisters skull ej anförtro sitt matförråd åt ett ensamt härbre i skogen. Han
bygger därför alltid i närheten uf någon nybyggare, som är i tillfälle att
vakta egendomen åt honom under hans frånvaro.
Efter östra och delvis norra sidan af Blekingsstugan uppsattes en
flät-gärdesgård af envirke (»engärda», »flätadt engärde») under ledning af snickaren
Sven Sonesson från Hässlehult i Jämshög sn, Blekinge, och med ekonomiskt
bidrag af lasarettsläkaren Ingolf Lönnberg och ingeniör B. Santesson i
Karlshamn. Gärdesgårdar af detta slag användas på somliga trakter i Blekinge
ännu allmänt rundt vångorna (inägorna). Smala afkvistade enstammar
inflätas i sneda (på somliga trakter horisontala) skikt mellan vertikala störar,
stående i marken en och en på ungefär 0,5 meters afstånd från hvarandra.
Gärdesgårdeus höjd är cirka 1,3 m. Virket hugges merendels om vintern
samtidigt med famnveden. Endast de gröfre enarna klyfvas. Gärdesgården
bygges mellan våranden och slåttern.
En vårdkase, sådan som man i äldre tid brukade antända för att signalera
fiendens anryckning, upprestes på berget ofvanför Djurgårdsbrunnsviken efter
en förebild - från Fituna gårds utmark i Sorunda sn, Södertörn.
Af den s. k. Älfrosgården förvärfvades och transporterades till Skansen
största delen redan under 1915. Uppförandet började då på hösten, men
afslutades först nästa år, hvarföre redogörelsen för detta förvärf får anstå.
Tvänne ekstockar, båtar af urholkade grofva trädstammar, tillverkades efter
original i Nordiska Museet (nr 113249 Värmland och nr 122779 Dalarna).
Dessa primitiva båtar hållas vid öppet vatten utställda i dammen vid
Blekingsstugan. Äfven en rundbottnad kvarnränna af en stock förfärdigades.
Bland smärre arbeten som utfördes märkas reparationer å straffstocken
och lappnjallans tak.
Folkmusik. Skoglund, Ekström och Hedblom spelade som vanligt trio
på nyckelharpa och fioler. Folkskolläraren L. J. Sundell, fiolist, förediog
låtar och visor (äfven muntligen), företrädesvis från Ydre hd i Östergötland
under tiden 8 juni-4 juli, 21 juli-14 aug. Olle Ek (hr Olle Ekvall) från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
