Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Julklappen.
Af
Martin P:n Nilsson.
En folksed må till det yttre vara hur enkel som helst, t. ex.
seden att på en viss dag i året sända hvarandra gåfvor, en
närmare historisk undersökning af dess ursprung och utveckling kan
visa, att dess rötter äro ytterligt intrasslade och olikartade, som
just i fråga om julgåfvorna. I vårt land tillkommer ytterligare ett
problem på grund af det egendomliga sättet för julgåfvans
öfverlämnande, som gifvit den dess egendomliga namn: julklapp. En
karakteristisk skildring ger Gr. Nikander från Åland:
Om julaftonen kom(mer) någon från granngården helt tyst och kastade in en
julklapp genom dörren. Folket i stugan skyndade till för att af utanskriften se, hvem
som fått gåfvan. Den snabbaste rusar ut för att springa fatt gifvaren. Om det lyckas,
säger han dennes namn, så att emottagaren vet, åt hvem gengåfva bör gifvas. ...
Somliga sutto barfota hela kvällen för att vara så mycket snabbare att förfölja gifvarna,
»julgubbarna», som ofta voro maskerade, med en afvigvänd svart och hvit skinnpäls
eller en långskjorta dragen öfver kläderna. Om det var en kvinna, var hon dock klädd
i manskläder. Ibland smög »julgubben» sig upp på vinden, medan förföljaren rusade
förbi, och smög sig ned, först då denne åter gått in i stugan.
(Festskrift för Feilberg s. 394 f.)
I min bok om årets folkliga fester har jag försökt ge en
förklaring: att julklappen ursprungligen skulle vara en skämtgåfva,
däraf skyndsamheten och hemlighetsfullheten vid öfverlämnandet,
däraf de beledsagande verserna. Jag skall inte neka, att den första
anledningen till denna hypotes, Feilbergs berättelse om flugsmällan,
ej var vidare stark, men då Olof Christofferssons meddelande om
vissa sydskånska, liknande julbruk [1] offentliggjordes i Fataburen 1912
[1] Då Doc. v. Sydow i
Folkminnen och Folktankar 1916 s. 10 synes vilja fatta bruket att gå
med grisfoten eller sparfven som en mera tillfällig yttring af
annandagsupptågen, vill jag nämna, att aktuarien Berg meddelat, att båda i Vemmenhögs
härad voro allmänna julseder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:47:47 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1916/0053.html
