Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V MAT OCH DRYCK. 73
en hel mängd af de kärl man behöfde använda, glas och porslin, sig
emellan. I detta afseende stod den gemensamma hjälpsamheten högt.
Dagen innan brukade man från hvarje gård i trakten bära ett
duktigt krus mjölk till gillesgården.
Samtidigt med det piporna togos fram började toddydrickningen.
Mörk rom blandades i varmt vatten, en kraftig tillsats af socker
gjordes, och så var denna dryckesvara färdig. Man höll noga efter
hvarandra, så att ingen toddyblandning var »blekare» än de öfriga
och att ingen skolkade i dryckeslaget. Den som kunde dricka mest
och tåla mest, den ansågs vara den främste i laget, medan däremot
den, som i berusadt tillstånd måste draga sig ur leken, var en »sämre
karl.»
När det ändtligen var tid att bryta upp för att söka hvila efter
en sådan ansträngande dag, inlogerades de längst boende antingen i
gillesgården eller också hos grannarna. Så på morgonen var det
åter tid att börja på nytt. Rätterna voro dock något annorlunda
under dessa nu följande dagar än hvad som var förhållandet under
själfva högtidsdagen.
Matlagningen ombesörjdes af någon gumma, som vanligen gick
under benämningen »stekare», och fanns det i regel en sådan i hvarje by.
Vi ha nu i hufvudsak redogjort för hvad som hörde till mat
och dryck i en skånsk kulturbygd under äldre tider, detta såväl
hvad som gällde hvardagar som högtids- och gillesbruk. Det
återstår endast att erinra något om mathållningen vid herregårdarna.
Vid dessa hade man ännu en hel mängd drängar i maten samt en
särskild kokerska, som ombestyrde matlagningen åt dessa. I regel
bestodos de någorlunda samma hvardagsmat, som man begagnade
i bondgårdarna. Men det är ju helt naturligt, att rätterna finge
vara rundligare tilltagna än i dessa. Det dröjde dock icke
synnerligen länge förrän statkarlssystemet var allmänt genomfördt, och nu
använder man sig äfvenledes af dylikt arbetsfolk vid en hel mängd
bondgårdar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
