Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 89
synnerligen god skildring af negermusiken och dennas användning.
Några oväsentliga randanmärkningar skulle möjligen kunna göras:
Sid. 24 framhålles riktigt den stora roll skramlor (och kanske ännu
mera trummor) spela vid botande af »besatta» individer. »Till och
med djäfvulen tror man sig kunna utdrifva med tillhjälp af dem.»
Föremålen för exorcism torde emellertid i Afrika i regel, och bland
bantufolken så alltid, vara de aflidnas andar, vare sig ancestrala
sådana eller andar af främmande stammar. Någon sorts djäfvul
existerar ej i negrernas tro, vissa slags »onda» andar i Västafrika
kunna näppeligen inrangeras under detta begrepp.1 Sid. 27
säges beträffande rörtrummor: »Dessa trummors öfre sida är försedd
med trummskinn, under det den undre är fullständigt bar.» Den
rör-formiga trumman med skinn öfver båda ändar förekommer ju dock
äfven hos många negerfolk.
Allt som allt: åt den som ej har tillfälle läsa Ankermann utan
vill på enklaste sätt skaffa sig en preliminär och dock öfverskådlig
kännedom om de viktigaste af de afrikanska negrernas
musikinstrument, anbefalles denna uppsats. A propos. Finnas många
etnografiska föremål i Sundsvalls läroverks ägo? En kort uppgift därom
kan vara af intresse. Många af våra läroverk äga en del etnografika,
och bland dem finner man någon gång gamla, nu svåröfverkomliga
ting af verkligt vetenskapligt värde.
K. G. Lindblom.
H. Grosch, Gammd norsk ccevlainst. I-III. Kristiania 1913-15.
Detta ståtligt anlagda verk är det tredje i ordningen af
Kristiania Kunstindustrimuseums publikationer om landets inhemska
textilkonst. Redan 1889 utgaf direktör Grosch »Gamle norske taepper»
och 1901 »Gamle norske billedtepper». I förordet till det nu
påbörjade arbetet framhåller utgifvaren, att så innehållsrika och
värdefulla de gamla tapeterna än äro - uppgiften att i ord och bild gifva
allmänheten tillgång till museernas samlade textila skatter kunde
1 Den engelska kolonistslangens devil-devil har intet med djäfvulen att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
