Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 GUSTAF UPMARK.
växtafdelningen på liknande sätt till de kulturhistoriska
samlingarna. Först och främst skulle man på Skansen kunna få se och lära
känna de kulturväxter af olika slag som sedan gammalt odlats här
i landet, matnyttiga växter, prydnadsväxter och medicinalväxter.
Men på samma sätt som den zoologiska samlingen växte ut till att
omfatta äfven de i vildt tillstånd lefvande nordiska djuren, så
medförde också önskan att å Skansen kunna gifva en bild af svensk
natur från olika landsändar att äfven den vilda floran här blef
införd. Anledningen härtill gaf redan ordnandet af Skansen under
de första åren, då den skräpiga och risiga skogsmarken här uppe
skulle omdanas till en behaglig park som ram kring den kulturhi-’
storiska afdelningens byggnader och anläggningar: talrika växter af
olika . slag, träd, buskar, blommande växter och gräs, som förut ej
funnos inom Skansområdena, måste härför anskaffas, och tanken att
äfven här söka gagna vetenskapen låg därför icke fjärran. Dock
kunde det här lika litet som fråga om faunan blifva fråga om
anläggandet af en botanisk trädgård i vanlig, strängt vetenskaplig
mening.
Artur Hazelius säger härom i sin redogörelse för verksamheten
under Skansens första år: »Planen för en botanisk afdelning på
Skansen har allt från början varit den att i öfverensstämmelse med
anläggningens hela kynne äfven låta Nordens växter på ett fritt och
obundet sätt sluta sig till det öfriga för att fullkomna bilden af de
olika landskapens lif och natur. Till följd häraf blef denna
afdelning länge nog åsidosatt för det Öfriga i väntan på, att Skansen
dessförinnan i kulturhistoriskt och zoologiskt hänseende skulle hinna
i hufvuddrag gestalta sig.>/
Redan 1892 anlades invid vaktstugan en köksträdgård med
omkring 50 arter i Sverige odlade matnyttiga växter. I täpporna kring
de olika allmogehusen planterades prof pä de af folket i skilda orter
af ålder odlade prydnads- och kryddörterna. - Talrika gåfvor
erhöllos äfven till denna afdelning, såsom träd, buskar och vilda
svenska växter. En del fjällväxter planterades i närheten af lapplägret,
andra växter i för dem lämplig kulturhistorisk omgifning; en del
utländska arter som prydnadsväxter i några mera afskilda delar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
