Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRIMITIVA ELDGÖRNINGSMETODER. 223
löt, Öl., pastor Y. Frisell). - »Vida illen» (ett utslag) botades genom
eldslagning (T. Segerstedt, N. Mrs ark.).1 - Hos lapparne har det
varit sed att föräldrar bekräftat sina barns äktenskap genom att flinta
eld öfver dem (Olans Magnus, anf. st., se här nedan fig. 32).2
Slutligen är det ett ordspråk som säger: »Eld och stål ä bot
för allt».
Stålen äro till sina eldegenskaper mycket olika, i det att somliga
vid Slagningen mot flintan afge gnistor mycket motvilligt, somliga
däremot gnistor i mängd redan vid lindriga slag. Bäst äro de af
yngre datum, yrkesmässigt tillverkade, särskildt de af filstål. »Stålets
godhet», säger Zincken,3 »består däri att det är alldeles lagom
härdadt, ej för mjukt och ej för hårdt, om det skall stå sig och ge bra
eld». Från Ba-Mbala i Kongo berättas, att eldstålet där förfärdigas
under en viss ceremoni, som hålles omsorgsfullt hemlig. Det
in-svepes i vissa örter, upphettas till en hög temperatur och kastas i
kallt vatten.4
Flinta.*
De vid Slagningen använda flintorna äro oregelbundna skärfvor
och bitar af olika storlek, fig. 19, jfr äfven fig. 20 d, e, f, h, j m. fl.
samt 17 p. Undantag göra de såsom eldslagningsflintor stundom
använda bössflintorna, fig. 19 /*, g. Den för ändamålet vanligaste
arten i Sverige är den djupt mörka till svarta, feta och glänsande
skrifkritflintan från södra östersjöområdet, samt den mer eller
mindre gråaktiga, i ytan torra och matta Danien-flintan eller
obestämbara biandarter, som visa bådas kännetecken; i enstaka fall
förekommer vittrad Kristianstads-flinta, oftare bössflintor af svart
till] gulbrunt genomskinligt material (troligen franskt). Efter
handelsvägarna har den skånska flintan förts uppåt landet till de af-
1 Enl. Kuhn, Märkische Sägen, Berlin 1843, s. 377, fördrefs rosen med tre gnistor
från eldstål.
2 Jfr. Sv. Fosterlandsboken för 1862, Sthlm 1861, s. 8. Om eldstålets betydelse
i kärleksmagin se äfven Ploss-Bartels, Das Weib, 7:de uppl., Leipzig 1902, I, s. 572.
3 Oeconomisches Lexikon.
4 Journal of the JR. Antrop. Inst. of Great Britain and Ireland, 1905, s. 406.
5 Statsgeologen dr K. Grönwall har lämnat mig värdefulla upplysningar om de
svenska flintorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
