Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 NILS KEYLAND
Med uttrycket »utan fnöske» bör här förstås »utan fnösksvamp».
Det murkna träet i de gnidna föremålens yta ersatte svampen.1
Af de ofvan anförda benämningarna på tändmaterialet har
fnöske2 den vidsträcktaste betydelsen. Visserligen oftast liktydigt
med fnösksvamp betyder det äfven murket trä och brändt linne på
trakter, där sådant användes, ja öfver hufvud allt hvarmed gnistor
uppfångades.
Tunder* är benämningen på såväl fnösksvamp som murket trä
(mera det senare). Någon gång kallas äfven brändt linne tunder.
På en del trakter, t. ex. Värmland och längre norrut, heter den
särskilda svampmateria, hvari glöd för en kortare tid bevaras,
tunder, den verkliga fnösksvampen däremot knusk, se s. 238 och fig. 29.
Sköre eller skör (falaska) förekommer knappt i annan betydelse
än brändt linne.
0
Att fästa eld och låna eld.
För att slippa eldslagningens många besvärligheter, sökte man
såvidt möjligt förvara elden från den ena gången till den andra,
t. ex. från morgon till kväll, då brasan i spisen skulle förnyas, eller
man »lånade» den hos andra. Härom har i notiserna härotvan redan
talats,4 men jag gör några tillägg.
1 Många fall af antändning utan fnöske omnämnas; Karl v. den Steinen, anf. arb.
s. 224, talar om ett trädslag Karayå, »som har elden i sig», så att intet fnöske
behöfves. - Se äfven J. G. "Wood, The Natural History of Man, London 1870 I, s. 101. -
Äfven Hough talar om. att eld erhålles »by the first operation withont the use of
tin-der>, Smithson. Rep. for 1890, s. 400.
2 Snask, snusk, f rusk (Vbtn, se denna tidskr. 1913,’ s. 228, p. 110 och Rietz,
Dialektlex.), snesk (Hals., enl. R.), snjosk (Dal., R.), knusk (Värml), knöske el. knöstje
(Nke, R.), snuske (Vgld, R.), snyske (Gotl. R.), fnör och fnöske (Blek., R.); isl. fnjoskr
. och hnjoskr.
3 Tonner (Vrmld, se ofvan), tonner (Ygld, årg. 1913, s. 207, p. 75), tynner
(Hals., R.), tunder (Upl., årg. 1913, s. 225 p. 97), fonder (Hall., R.), tonner och Unger
(Sk. R., jfr tinner, som i detta landskap betecknar den hvita mögelsvamp, som
uppstår i fryssprickor å trä, och är så eldfängd, att den användes som fängkrut vid
sten-sprängning, årg. 1913, s. 213); isl. tundr; ägs. tynder, tynäre; fht. zuntar; t.
zunder; eng. tinder.
4 Sid. 236, 239-41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
