- Project Runeberg -  Fataburen / 1916 /
254

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254 NILS KEYLAND.

. .

Ännu i senare tid har man också användt osv%flad spån, som
naturligen varit besvärligare att tända med.

Svafvelstickor för eldens transporterande från fnösket eller det
glödande kolet till annat brännbart material, af ungefär samma typ
som våra, förekomma i olika länder.

Hough1 meddelar afbildningar af sådana från Japan, Amerika
och Frankrike. I Japan voro, enligt Thunberg2 de svallade
stickorna »en finger långa, i ändarne aldeles tvärt afhuggna och bundna
i knippor».

Svafveltrådar, vekar doppade i svafvel, hafva mångenstädes
ersatt svafvelstickorna.3

Att smida eld.

En metod, som ej riktigt faller under någon af de föregående
rubrikerna, är att smida eld.

»Detta tillgår så, att en järnbit hamras kraftigt och fort tills
den blir tillräckligt varm att bringa fnöske att glöda. Denna sorts
nödeld användes endast till att bota bössor som blifvit skämda genom
trolldom. Om någon hörde ett skott och sade: »Djäflar anfäkta dag
å e half aln in på bössa» (eller hvad mått som helst), så blef bössan
skämd. Det botades på så sätt, att man skrufvade ur svansskrufven
och värmde den öfver den eld, som uppgjorts af den smidda
nödelden. När svansskrufven blifvit så varm, att vatten fräste, när den
doppades i detta, så var bössan botad och hopsattes igen.»4

»Då svaglet blef fuktigt i timmerskogen, smidde man eld. Man
lade en spik på yxhammarn sedan eggen indrifvits i en stubbe.
Sedan slog man med en annan yxa på spiken, till dess att den
bringades i rödglödgadt tillstånd, hvarefter lättantändliga ämnen
fördes i närheten af spiken. Detta kallas att »hamra eld».5

1 The Smithson. Rep. for 1890 s. 403-4, jfr samma tidskrift för 1888 s. 581.

2 Anf. arb. III, s. 79.

8 Jfr sid. 239, 242. Med en skörtunna i N. M., nr 30,579, fr. Dalarna, se fig. 20 m,
följer svafveltråd. - Svafveltrådar från Mexiko, lika våra, afbildas hos Hough.

* Herr A. T. Byberg efter 80-årige Siniback-Johannes i Växvik, Köla sn, Vrmld
5 Meddel. af kyrkoherde Th. Eklund, Ramen, Vrmld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:47:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1916/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free