Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDOGÖRELSE FÖR NORDISKA MUSEET 1910. 41
Inkomster:
Statsanslaget......................... 80,000:- Kr.
Från Samfundet för Nordiska Museets främjande........ 22,371: 66 >
Gåfvor under året....................... 679: 21 >
Bidrag från fonderna..................... 14,673:73 >
Obligationsvinst........................ 1,025: - »
Inträdesafgifter och årskort.................. 33,319:45 »
Försäljning af förlagsartiklar................. 10,575:56 >
Skansens öfverskott...................... 64,790: 60 »
Summa 227,435:21 Kr.
Utgifter:
Löner och arfvoden samt pensioner....... 105,098: 29 Kr.
Inköp för samlingarna samt af böcker och
inventarier ................... 14,610:48 >
Litterära arbeten och fotografering....... 10,128: 60 »
Expedition, annonser, utställnings- och
resekostnader m. m................. 19,128: 68 >
Försäkringskostnaden............. 3,341:33 »
Underhålls- och inredningsarbeten....... 9,^58: 23 »
Vatten, uppvärmning och belysning...... 28,010: 66 »
Lifrustkammaren............... 6,292: - >
Diverse utgifter................ 2,2^4:28 >
Räntor.................... 7,417: 89 >
Till Pensionsfonden öfverföras......... 10,000: - » 215,490:44 Kr
Öfverskjutande inkomster.................. 11,944:77 >
Summa 227,435:21 Kr.
Motsvarande sammanställning för 1915 visade öfverskjutande utgifter till belopp
af 30,729: 64 kronor, hvadan resultatet af redovisningsåret ställt sig betydligt
gynnsammare. Orsaken härtill är i första hand att finna i det betydliga öfverskottet å Skansens
fester, hvilka under året lämnat mycket gynnsammare resultat än näst föregående år.
Äfven inträdesafgifterna och årskorten till Nordiska Museet och Skansen hafva genom
ökad frekvens bidragit till ekonomiens förbättring. I själfva verket hafva museet och
Skansen under året varit ovanligt rikt besökta, och det är icke otänkbart, att detta kan
ställas i samband med de säregna förhållanden, som kriget skapat, i det en mängd
människor, som annars skulle besökt badorter, stannat kvar i Stockholm och utnyttjat
Skansen som en ersättning för eljest dyrbara badortsresor.
Men dessa inkomstkällor äro, som erfarenheten visat, i hög grad opålitliga. Ser
man på det sista decenniet, så visar Skansens öfverskott eu växling, tör de olika åren,
emellan en öfverskjutande inkomst af c:a 64,000 kronor och en brist af 90,000 kronor.
Utgifterna äro också i ständigt stigande: Utgifterna för museibyggnadens
uppvärmning hafva ytterligare i hög grad ökats under det nu ifrågavarande räkenskapsåret,
eller till mer än det dubbla mot för två år sedan.
Detta visar tillfullo tillfälligheternas spel i museets ekonomi, - ett mycket
beklagligt förhållande för en institution af detta slag, och som ej borde få äga rum, då
dess lugna och trygga utveckling fordrar mera säkerställda ekonomiska förhållanden.
Förra årets revisorer hafva redan påpekat att inkomsterna icke äro tillräckliga
att säkerställa museets drift, och att museets ekonomiska ställning knappast synes kunna
med dess egna inkomster väsentligt förbättras, hvarför revisorerna tilläto sig framhålla
den stora vikten och betydelsen af ett höjande af de till Nordiska Museet utgående
offentliga .inslagen från stat och kommun. Arets revisorer kunna endast konstatera att
i detta afseende samma förhållanden fortfarande äro rådande, och upprepa
önskvärdheten af ofvan angifna mål.
Stockholm den l december 1917.
V. Carlheim-Gyllensköld. Yngve Sjöstedt. G. Lagerheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
