Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD ERIXON.
grader är emellertid också, att man har ett särskildt sommarkök,
där man eldar och kokar under den varma årstiden. Detta kan vara
blott en härd i det fria eller också ett särskildt hns. Både namnet
och bruket finnes belagdt ifrån Norrbotten till sydligaste Sverige,
men har ännu i Norrland en genomgripande betydelse. I Norge har
det varit i hög grad vanligt i gamla gårdar att vid sidan af
särskilda sommar- och vinterstugor ha eldhus, nyttjade till sommarkök.1
Hos finsk-ugriska folk2 och hos letterna3 äro dessa företeelser starkt
utpräglade, och så långt tillbaka, som man känner, synas de haft
särskilda sommarkök, medan de om vintern bodde i jordhus, rökstugor
etc. I Österbotten beskrifver Linné år 1732 4 rökstugor, nyttjade till
bostäder. De hade ugnar men »ingen säng, ty de ligga på golfvet,
dock , om sommaren mest i lider». »Och såsom det skulle vara
ha-zarderligt om sommaren att elda uti dylika lins, hafva de ett apart
hus, uti hvilket de koka, hvilket är byggdt med sten som i lapparnes
kåtar, fast 3 gånger så högt och 2 gånger så bredt, dock ej täckt,
utan som en vedkast uppsatt med halm, klöfde gärdslestänger,
hvaruti de koka och bränna brännvin» –- . »Stegerhusen (sannolikt
försedda med bakugn) bygga de liksom på några gästgifvargårdar
synes med en stock, är högt, men ej särdeles bredt – . Stegerhus
här äro med murade k ät l ar att koka hästdynga uti till boskapen,
item att varma vatten, att slå på renmossa till boskapen. Öfverst
uti rökes fläsk och lax - - .» Dessa stegerhus (stekarhus) äro en
yngre företeelse. - I Uppland har inan trott sig på arkeologiska skäl
kunna konstatera särskilda kok- och sofhus (båda med eldstad) på en
boplats från gånggriftstid med runda resvirkeshyddor. 5 Detta är ju
möjligt, men mera lockande är dock att tolka dem som sommar- och
vinterkök. Emellertid är detta osäkert, dels emedan vi ej känna dessa
människors vistelseorter under olika säsonger, dels emedan andra
etnologiska förhållanden kunna spela in, ex. om hushållets medlemmar
voro uppdelade på särskildt sätt, om det är enfamiljshus etc. En-
1 Eilert Sundt: Om Bygnings-Skikken, sid. 48 f.
2 Sirelius i Finn.-CJgr. Forsch., IX, sid. 75 etc.
8 A. Bielenstein : Die Holzbauten und Holzgercäte der Letten,!.
4 C. v. Linné: Iter Lapponicum. Ungdomsskrifter, utg. af Ewald Ahrling, sid. 175 f.
5 Sune Lindqvist i Fornvännen 1916, sid. 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
