Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mortlar och pepparkrossare hos svensk allmoge.
Af
Nils Lithberg.
För att krossa och till mjöl förvandla den säd eller de andra
fröslag, som användts i människans dagliga hushållning, hafva af
ålder användts två metoder. Den ena består i att säden rifves -
males - sönder mellan två stenar, och det redskap, som härvid
användes, är kvarnen i dess olika former. Den andra består i att säden stötes sönder i en stor mortel af trä, den s. k. stampan.
Dylika stampor förekomma ännu i dag bl. a. i Södra Ryssland och
hafva äfven intill senaste tider varit i användning i Nordsverige.
Jämte de för mjöl afsedda frukterna förekomma, som bekant,
äfven andra ingredienser i den dagliga födan, hvilka för att kunna
användas till matberedning behöfva förarbetas till fint fördeladt
mjöl. Jag syftar på salt, socker, peppar och andra kryddor. Äldst
af dessa är otvifvelaktigt saltet, hvilket med säkerhet redan 2,000
år före vår tideräknings början spelat en stor roll i europeiskt
närings- och handelslif. För saltets och de öfriga kryddornas
förmälning voro de stora stamporna olämpliga. Malningsverktygen för
dem gjordes mindre, men på grund af de lagar, som bestämma
vägarna för all mänsklig utveckling, blef det de för sädesmalningen
skapade formerna, som blefvo de grundläggande äfven för de mindre
och lätthandterligare kvarntyperna. Så har vid saltkrossningen i
hemmen ända in i senaste tider användts en bräda och en sten, i
direkt fortsättning af den forntida handkvarnen. Vanligast var
dock stampan i förminskad form i det slags husgeråd, som vi kalla
morteln.
1-180114. Fataburen. 1918.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
