Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSEUNDERSÖKNINGAR. 43
vit verkliga byar, hvarom traditionen mycket ofta förmäler, t. ex.
i Dalarna och Härjedalen. I Hälsingland äro dessa byfäbodar
numera så godt som försvunna. De kallades boland, »bualann».
Talrika upplysningar finnas emellertid om dem i den lefvande
traditionen och hos äldre författare.1 De afvika från andra, t. ex.
hemfäbodarna i Mora eller på Sollerön därigenom, att hushållen flyttade
dit oberoende af kreaturen, hvilka icke höllos där mer än en liten
tid, cirka 14 dagar, nämligen sista hälften af juli. Vi ha således
här periodisk flyttning, som hufvudsakligen hvilar på jordbruket,
och när kreaturen föras dit från fäbodvallarna, är detta en direkt
parallell till den på andra håll förekommande seden att under slåttern
hemtaga boskapen till hembyarna. Om således boland och byfäbodar
i öfrigt höra ihop på grund af jordbruket och hushållens ditflyttning,
tillhöra de hvad kreatursflyttningen beträffar två olika system. I
norra Dalarna liksom där de förekomma i Härjedalen, vistas nämligen
kreaturen vår och höst i dessa byfäbodar (»hemfäbodar»), medan de
under högsommaren drifvas längre bort till långfäbodar,’ en ordning
således, som, hvad kreaturen beträffar, tydligt sammanhänger med
hvad vi förut lärt känna i Norge. Vår- och höstsätrarna i Norge
äro emellertid ofta blott halffäbodar, hvilket åtminstone icke numera
är fallet i Sverige, utan halffäbodarna i vårt land tillhöra i
hufvudsak öfvergångsområdena mot de trakter, där fäbodväsendet saknas,
samt kustbygdernas slättmarker, särskildt i Norr- och Västerbotten.
En kort och delvis endast på mera sporadiska uppgifter byggd
öfversikt af fäbodförhållandena i olika landskap visar följande schema.
Anmärkas bör att långt mera material måste insamlas rörande
förhållandena inom olika socknar och divergenserna dem emellan, till
hvilka här endast föga hänsyn kan tagas.
Dalarna. Viktiga olikheter finnas mellan norra och södra delen
af landskapet. I de öfre dalasocknarna råda tämligen likartade
förhållanden. Man flyttar om våren vanligen först till vårbodar
(hemfäbodar), och därifrån föras kreaturen till längre bort belägna
sommarbodar (långfäbodar), hvarifrån man åter beger sig till de nyssnämnda
1 Jmfr t. ex. Widmark: Beskrifning öfver Provinsen Helsingland; Lenaeus:
Delsboa Illustrata; Schissler: Helsinga Husholdning; J. O. Bromans Glysisvallur etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
