Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 SIGURD ERIXON.
hemma. Detta gäller t. ex. Rätans, Offerdals, Hammerdals octi
Borgvattnets socknar. I sistnämnda socken flyttar man redan i maj
till någon tämligen långt bort belägen fäbod, där kreaturen vistas
3 veckor. Därifrån gaf man sig - såsom förloppet länge varit -
till en fäbod något närmare hemmet, där äfven slåtter förekom, och
vistades här en månad, efter hvilken tid nian gaf sig tillbaka hem
under 14 dagar och så tillbaka till den förstnämnda fäboden,
hvarefter man efter 3 veckors tid återvände till den andra fäboden och
slutligen vid Mikael i tiden flyttade hem. Detta är en fördubbling,
som naturligtvis betingas af betestillgången. Den förekommer äfven
i andra socknar, såsom t. ex. stundom i Offerdal, där kreaturen tagas
hem en kort tid på hösten också. Det gäller delvis ännu. Så tidigt
sker emellertid icke fäbodflyttningen öfverallt i Jämtland, utan det
vanligaste synes vara, att man beger sig hemifrån 14 dagar eller
en vecka före midsommar eller vid själfva midsommartiden. Klarast
framträder detta i västra Jämtlands fjällbygder. Det vanliga är, att
man först beger sig till de fäbodar, som ligga långt bort och ofta
högt uppe i fjällen. Dessa långfäbodar kallas därför »vårbuan»,
»fjäll-buan» eller sommarbodar. »Höstbuan» däremot ligga vanligen närmare
hemmet. På en del ställen finnes blott ett slags fäbodar. Vid
jämförelse med de trakter, t. ex. i Dalarna och Härjedalen, där man
under högsommaren har kreaturen i långfäbodar, men vår och höst
i bodar närmare hemmet, ses således, att det är vårhemfäbodarna,
som saknas här.
I detta afseende likna förhållandena, särskildt i västra Jämtland,
o
i viss mån lapparnas flyttningar, t. ex. i Åsele och Lycksele
lappmarker.1 Där draga sig lapparna i juli upp mot högfjällen och
förblifva där till inemot midten af september, då de begifva sig
tillbaka till sina läger nere i skogslandet. Under en mellanperiod
uppehålla de sig emellertid i barrskogen, tills sjöarna frusit, då de
färdas till det nedre landet. Det är fjälltrakterna, som ge upphof
åt en skarpare skillnad mellan lång- och hemfäbodar. Emellertid
förekommer äfven stundom i norra Dalarna, att långfäbodarna äro
vår- och högsommarbodar. Dessa förhållanden i Jämtland torde
1 Jmfr. t. ex. O. P. Pettersson: Lapparnas sommarlif. Sv. Landsmål VII:5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
