Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
v. Sydow, C. W., God Afton om I hemma är! En studie över de
nordiska majvisorna. Malmö 1917. 158 s. 8:o. Pris 1,75.
Den lilla boken är, såsom författaren i förordet själf angifver,
egnad att »ställa våra majvisor i så god vetenskaplig belysning som
det med nu tillgängligt stoff är möjligt.» Med majvisor menas här
sådana visor, som sjungas eller sjungits vid utöfvandet af den
bekanta sydsvenska folkseden »bära maj i by», hvilken i komparativ
samställning skildrats i Martin P:n Nilssons bok »Årets folkliga
fester» och dessförinnan gjorts till föremål för en rätt omfattande
undersökning i T. Norlinds »Studier i svensk folklore.» Docenten v.
Sydows förtjänst i hans monografi öfver ifrågavarande ämne ligger,
i öfverensstämmelse med hvad titeln anger, framför allt i den
noggranna litteraturhistoriska undersökning, som han underkastar
majvisorna. Han uppvisar härvid fullkomligt ohållbarheten i Norlinds
teori,[1] att de folkliga maj visorna uppkommit genom fri
efterbildning efter andliga vårsånger, som sjungits af djäknar vid dessas
insamlande af studieunderstöd. Sydow bevisar nu, att det här i
Norden är de folkliga visorna, som representera det äldre stadiet
och att de andliga vårvisorna under 16- och 1700-talen kommit till
för att tränga undan »den gamla lättfärdiga majvisan,» af hvilken
v. Sydow genom jämförande sammanställning framställer en sannolik
urform, på samma gång som han visar, hvilka författarne äro till
ett par af de förra.
Såsom sagdt ligger det lilla häftets väsentliga betydelse i den
litteraturhistoriska utredningen, hvilken synes grundlig och
uttömmande. Hvad framställningen af själfva folkseden och dess förekomst
beträffar kunde däremot nog ännu ett och annat af vikt inhämtats äfven
ur den tryckta litteraturen. Så förekom t. ex. den af förf. efter
K. F. Karlson, från Örebro anförda seden, att skolungdomen där
i början af 1600-talet prydde kyrkan med »spiror», ej blott i nämnda
stad, utan äfven i Karlstad (Diarium Gyllenianum), och på Gottland
var samma sed synbarligen allmänt spridd. I Fataburen 1913 (s. 111
f.) finnes en uppsats af S. Ambrosiani om dylika gottländska spiror,
med bild, hvilken senare återgifvits i professor Nilssons anförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
