Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ÅLDERDOMLIGA FISKEMETODER MED RISBYGGNADER. 91
med annan placering. Här var det icke fråga om lyftratnsmjärdar,
utan sänkmjärdar, och risarmen försågs ej med någon öppning
för mjärdens infogande. I stället byggdes två armar ihop med
hvarandra i spetsig vinkel. I denna, som riktades uppåt strömmen
inkilades en mjärde. Redskapet var alltså afsedt att fånga
uppgående fisk.
De båda nu nämnda anordningarna begagnades alltså i rinnande
vatten. Ehuru denna uppsats endast kommer att afhandla sjöarnas
redskap, har jag tagit med dessa två, emedan de äro de enda af mig
själf iakttagna exemplen från södra Sverige på att mjärdar intagit
ryssjornas plats i vanliga risarmar. De risarmar, som äro uppbyggda
för mjärdar, ha nämligen i vanliga fall ett annat utseende öra också
i grund och botten samma konstruktion.
Mjärdarna urtypen för ryssjorna. Emellertid torde förhållandet
fordom varit ett annat. Då var ju garn betydligt besvärligare
att framställa än nu, och man saknade ju också alldeles bomull.
Härigenom hade trävirket ett öfvertag öfver garnvirket, i synnerhet
som det var betydligt hållbarare i längden. Man skulle alltså på
rent spekulativa grunder kunna känna sig benägen att antaga, att
mjärdarna fordom ersatte ryssorna, ja att de representera den urtyp,
hvarur dessa utvecklat sig, såsom äfven Fries och Ekström för länge
sedan antagit1. Ty ryssjorna äro tydligen motsvarigheter till
mjärdarna: principen i bådas konstruktion är alldeles densamma,
skillnaden ligger i mera oväsentliga drag: ryssjan är hopfällbar i
längdriktningen, den har flera ingångsstrutar, och vid dess mynning sitta
vanligen ledarmar af nät, antingen ett på hvar sida eller ett oparigt i midten.
Hur dessa olikheter skola utvecklingshistoriskt förklaras, kan
naturligtvis icke afgöras säkert utan en ingående undersökning af
de olika typer, som förekomma och förekommit af både mjärdar och
ryssjor. Här vill jag endast omnämnna, hur jag tänkt mig det senare
redskapets uppkomst ur det förstnämnda, och äfven anföra några
skäl, som tala för att en sådan utveckling verkligen ägt rum.
1 Fries, B. Fr., och Ekström, C. U., Skandinaviens fiskar. Med ett »Bihang>,
innefattande beskrifningar öfver de i Skandinavien bruklige fiskeredskap». Stockh. 1836
- 1857. Bin. sid. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
