Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ÅLDERDOMLIGA FISKEMETODER MED RISBYGGNADER.
108
En båsvase af något liknande konstruktion är det antagligen
Gyllenborg1 syftar på, då han om mörtfisket säger: »Somliga bruka
göra verken af ris, som äro fyrkantiga med 2 ä 3 öpningar, i hvilka
mjälar nedsättas.» Han omtalar, att också nät brukade sättas
utomkring.
En variant af denna båsvase med fasta risväggar begagnades
för omkr. 30 år sedan i Hjälmarens östligaste del (fig. 14). Skillnaden
ligger hufvudsakligen däri, att båset icke gjordes fyrkantigt, utan
triangulärt. Mjärdens mynningsdel hade
*
fastsittande öglor, som träddes på de
närmaste störarna. Typen förekom äfven, enligt
hvad fru Aug. Berger meddelat mig, i
Vingåker i Södermanland.2 Där brukade man
emellertid förlänga risväggarna utanför
mjärdens mynning. Jämför de sid. 90-91
beskrifna led ar mar na med m j är de i Bulsjöån.
B ås vase med fasta ris väggar och
lyftram sm j är dar. En ny typ påträffade jag i Hults socken öster om
Eksjö (fig. 15 och 16), där den kallas båsvase; det är alltså från denna
trakt jag hemtat denna benämning. Konstruktionen är, hvad själfva
båsen beträffar, densamma som i nyss beskrifna typ: fyra eller tre
korta risarmar byggas parallelt med hvarandra och på en mjärdvidds
afstånd. I båsen sätter man mjärdar med öppningarna inåt, men nu
ej längre sänkmjärdar, utan lyftramsmjärdar, och dessa dragas så
långt ut mot båsens mynningar, att ramstörarna, som med de nedre
spetsiga ändarna köras ned i bottnen, äfven kunna få fäste mot
väggarnas mynningsstörpar, vid hvilka de förenas med vidjeringar.
Då riset i väggarna lägges tätt och räcker ända ned till bottnen och
upp till ytan, måste fisken få tillfälle att komma in i båsen från
annat håll, nämligen öfver eller under mjärdarna, som alltså sättas
växelvis lågt och högt. Dessa båsvasar voro förr allmänt i bruk i
trakten, men äro sedan omkr. 25 år alldeles bortlagda.
1 Gyllenborg, J. G., Kort afhandling om insjöfisket i Svea riket. Stockh. 1770. S. 38.
2 I denna trakt, i synnerhet i sjön Tisnaren, tyckas, efter hvad det berättats mig,
ålderdomliga fiskemetoder i samband med risning ännu lefva kvar i större utsträckning
än annorstädes. Trakten vore förtjänt af en undersökning.
Fig. 14-, Trekantig båsvase.
Efter en modell, uppbyggd på
marken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:48:47 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1918/0107.html
