Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120 SMÄRRE MEDDELANDEN.
deras ståndaktighet.» Det är att märka, att denna åkallan af Gud
delvis är formad såsom en förbön för andra, hvilka alltså måste ha
stått under stiftskyrkans hägn; och ordet patrocinium ger vid handen,
att det är fråga om en församling, som stått under särskildt beskydd
af dessa helgon såsom patroni.
Linköpings-breviariet är bland tryckta nordiska ritualböcker
den enda, i hvars kalendarium Quiricus och Julitta förekomma; i
handskrifna kalendarier anträffas de oftare. Vi skola anföra några,
om hvilkas hemort och ålder tillförlitliga uppgifter föreligga. Icke
fullt ett århundrade före Linköpings-breviariets tryckår möta vi
dem i det birgittin-kalendarium från början af 1400-talet, som
COLLIJN upptäckt i kammararkivet och beskrifvit i Kungl. Bibi.
Handl. 34x; där står nämligen vid den 16 juni: Cirici et iulite
mart. memoria, skrifvet af den första handen. På alldeles sarnma
sätt nämnas de i ett kalendarium från 1300-talet, som upptar de
6 första bladen i en pergamentskodex af k. Magnus Erikssons landslag
tillhörande Kungl, biblioteket. Denna handskrift är veterligen första
gången beskrifven af SCHLYTEK, i företalet till Upplandslagen såsom
n:o 14 på sid. XV-XVI, och enligt hans där uttalade mening är
kalendariet skrifvet på 1300-talet; senast har det uppmärksammats
af NÄT. BECKMAN2, som karakteriserar det såsom »ett tydligt utprägladt
o
Abo-kalendarium». Till sist anteckna vi, att äfven vårt äldsta
bevarade medeltids-kalendarium, Vallentuna-kalendariet af 11983,
på den 16 juni uppför: Cyrice et Jidite matris eius.
Ett ännu äldre spår af dessa helgons dyrkan i Sverige är
måhända bevaradt i sockennamnet Julita i Oppunda härad af Sörmlands
län. Första gången detta namn uppdyker i häfderna är i ett bref
utfärdadt af konung Knut mellan åren 1167 och 1185 rörande
flyttningen af ett kloster (Sv. Dipl. 64). I början af 1160-talet hade
det första cistercienserklostret i Svealand anlagts vid Viby nära
Sigtuna; men här stannade det icke länge utan flyttades redan före
1 Redogörelse . .. ang. äldre arkivalieomslag, sid. 48, 49.
2 Saml. utg. af Svenska fornskrift-sällskapet, haft. 151, sid. 107.
3 Kalendariam Vallentunense. Faksimile utg. [af O. Janse] i Stockholm 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
