Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE SVENSKA PRÄSTGÅRDARNA 137
brukare har prästen närmast varit jämnställd med sina sockenbor
af bondeståndet, hvilkas traditioner han väl i regel följt rörande
jordens skötsel liksom vid gårdens bebyggande med till jordbruket
hörande hus. För öfrigt var det just bönderna som byggde dessa
hus i prästgården, hvilken de hade att gemensamt underhålla. Det
är under sådana förhållanden ej förvånande, om prästgårdarna ofta
ha att framvisa goda prof på orternas specifika landtliga bebyggelse.
Ofta kunna de dessutom visa dessa i ett äldre och
ursprungli-gare skick än de privata gårdarna bevarat, beroende på att den
gemensamma byggnadsskyldigheten ej alltid bedrifvits med lika
rationell ifver som den privata.
Många prästgårdar, särskildt bland de mindre, komma äfven
i fråga om själfva bostaden mycket nära bondgårdens, liksom
särskildt i äldre tider mången prästmans lif under veckans dagar
gestaltade sig föga annorlunda än böndernas. Men i regel är det just
manbyggnaden som särmärker prästgården och ger den dess
karaktär af högreståndsgård. Här kommer den andra sidan af prästens
ställning i samhället till synes i hans gård. Var han å ena sidan
bonde, så var han å andra sidan en herre, som under medeltiden
delade herretiteln blott med riddaren. Det man närmast tänker på
inför ordet prästgårdskultur är väl också den i prästgården bofasta
bokliga odling, som höjt gården med inbyggaren öfver allmogen
och i många fall skapat en position äfven gent emot
herremanna-klassens representanter i orten. Som församlingens tjänare
håller sig emellertid prästen och med honom prästgården på ett
plan, som i fråga om yttre magnificens ej upptar täflingen med
de stora herrarna och deras residenser, blott undantagsvis antar
verkliga herrgårdslater.
Såsom särskildt för forskningen lockande egenskaper hos
prästgårdarna kan därför framhållas, dels deras intima samhörighet i
vissa afseenden med allmogekulturen, som genom dem kan få en
belysning tack vare ett ofta rikt arkivaliskt hjälpmaterial, dels deras
karaktär af hem för en bildad man, ordnadt efter dennes och hans
familjs lefnadsvanor. Den borgerliga, oftast ortskarakteriserade
inomhuskulturen tillhör i särskild grad det som prästgårdarna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
